14/03/2011

Akwlu

   Akwlu negh inil iga tadugamt n  umziray, n uzdukl (La pluralité),n umyilla ,n uhuskey(La beauté) d unuzret(La diversité),d unDay(La variété.)Akwlu ar ittemun d wamak as fkan medden gh uncek(Selon)n uxiti n urakw nsen .Igh tman  tamlli d usidd ar ttemun tzughi d uZugh .Medden annayn asidd imellul ay-nnagh as snumeln tamlli s tdugamt n ufra(La paix) d unnirs(La sûreté).Annayn digh aZugh izeggwagh ay-nnagh as gelmen tazughi s tdugamt n tnughi,n tirit.Snighsen digh tizzegzewt n ugama ,n ufaggu lumn g uzmez n tifsa ay-nnagh as snumeln tizzegzewt s tdugamt n unebber(La croissance),n tifsi,n ufra d unnirs.Annayn digh g imir n unebdu tiwerghi n imendi ay-nnagh as snumeln t s tdugamt n ufars (La production)d uZm(Le jus)n unlli (Le cerveau),n uswingm d usghilel(La méditation).Annayn digh tallest tbexxin ay-nnagh as t i snumeln  s tdugamt n uzuD(Le mal ),n uzDam(L’injustice),n ufughl(La tristesse) d ugardur(Gar tudert).Akwlu negh inil ar ittemun d ughnan (Les créatures)akw mayd gan ifgan,imitar(Le pluriel de amudar),imghan,d ibersitn (La terre).Akwlu iga aqelbus(Le côstume)nna as itteyassan ku ughn .Illa ghif mennaw n wanawn.Iga wan ilm i igheSS.Maca is tella tudert s ukwlu nnes ?Is tteyassen s yan wanaw n iniln ?QqiT(Rare)is imseqsa cra d twengimt(Au sens de la raison) nnes  ghif inil n uskkin nna isnighs g ugama.Illa ufgan ur iseqsan ghif tudert d tayri am ay-nna  izemmem umedyaz nnegh Mass « Lissane Eddine Abderrahim »g tedyazt nnes Akwlu n tudert » .Irna is iga ukwlu zund aman meqqar ur lin inil negh stin(Au sens de s’isoler,être spécifique) s inil nsen nna mi ur zDarn medden ad sseflesn (Décrire)s yat tawalt.Akwlu iga zund aman ,aman da ttasin akwlu n wansa ag llan.Aman n wasif ar ttezwighn adday Hrin ibersi azeggwagh,ar tezzegzawn asag ikk ammas n tagant.Aman n ilel gan izerzaqn(Bleu) iddegh ddaw izenZarn n tafuyt ar sefriqqin(Refléter)inil n igenna.Irna(Ajouter) digh umedyaz nnegh is ar itteksuD akwlu !!Iggwed zeg inil iddegh iga tadugamt n umziray, umyilla, uzdukl, unDay  aha ar issara ghif ukwlu n tikssaD !!Is lant tkessaD inil nsent  xas mec ur igi tiwerghi acku asag iksuD ufgan ar ittwerigh udm nnes ?! Illigh ar issiggil umedyaz nnegh ikwelwan yufa yan wanaw g udfel ,izutf(Découvrir) tamlli nna ur yufi g waman .Adfel iga gh tumast(L’essence) nnes aman iqurarn maca igh ifsey ar ttusmur(Disparître) tamlli nnes !!Is ur lin waman inil nsen mid ur izmir ufgan ad issusen inil nsen s yat tawalt ? Ay-a ar isDuhlu, ar ismutul (Stupéfier) tawengimt.Ma ani akwlu n waman igh ngin mec ur igi wi-n usughegh (La transparence) ?!Igh igen umedyaz nnegh ar ittewarga udm n tudert am wi-n tesdent(La femme)nna ghif s ar ttadumn waman isemmiDn.Illigh ten imDey yufa akwlu n tudert nna ur igin xas asughagh ,azeddag .Akwlu n tudert itteyafa g uzday n tesdent d waman uqrifn .Tasdent tga tadugamt n tmazirt .Aman ismmiDn gan tamatart n unZar.AnZar ar isinfis g udm n wacal d ubersi aha ar issufugh zi wabuD nnes imghan ,iledjuyn (Ijddign)ghif mennaw n ikwelwan ard ig uzur (La surface) n tmazirt aferqaqqac(Multicolore)am udm n tesdent. Ikka tizwiri lligh ar tekka aman n unZar far ad tercel(Se marier) turew araw nnes.AnZar ikka iga acaman (Dieu)n imazighn iga timeqqa n waman ur ilin yan inil ,maca di-nna da iTTar ar itteghmu s inil n udghar.Iga am taswakkayt(Le camélion).AnZar ayd igan aghbalu n ubluls i tesdent d usedemnt (La fertilisation) i ubersi.Abersi iga tijjent(L’origine) n ujanig(Le corps).Aman gan atras(Le fondement)n tudert.Tamunt n waman d ubersi ayd yakkan tudert taferqaqqact .Tamunt n tmazirt d unZar igan acaman nnes ayd yakkan i tudert s ikwelwan nnes izdakaln(Pluriels).Tamunt n tewtemt d uwtem ayd yakkan i tudert azubdu nnes unDiy (Varié).Ur djin telli tudert tar aman uzdign wala tella tudert tar amttul (Ibersi ademnat :Terre fertile),ur sar telli tudert tar tasdent d urgaz.Tudert tella g tamunt n igenna d wakal.U-nna itteksuDn akwlu ur igi xa garafgan.Amedyaz nnegh isawl s wassagh n ucengu itteggwedn zeg uzudukl n iniln ,ur irin ad iskussen( Proposé pour dire :Reconnaître )umziray ,amyilla,azdukl meqqar iHsa azan n ucaman nnes.Inil lli izutf umedyaz nnegh illa g waman asag qqurn .Inil n tmelli isqerqacn (Eblouir)allen n wi-lli ur myarn xas ad annayn akwlu n ilm nsen aha da ttighiln is ur illi mayd t yufn ,wi-nna meqqar ighra asn Rebbi ad sghileln ughnan nnes mar ad aczen is ten ighna ghif mennaw n wudmawn d iniln ur  rin ad felsen s umziray d umyilla d uzdukl iddegh gan iderghaln n wul.

Utur n ussexned:
Ikka g umagrad n « Iyyu »righ ad ssefrugh « Tasdent »s « Femme »aha ur ssingh max alley tetteyara tawalt tafransist dat tawalt “Tadelsa”igan “La culture”am u-nna ssen imeghran iburaz.

Adriraw:
*Akwlu n tudert n umedyaz Mass “Lissane Ddin Abderrahim” (Ar ssaragh alley weHelgh g itsen waynunen n tesghunt n tifawt nna ligh ur t ufigh.Ur ikkul ad ttufser tedyazt ddegh g ca n ughmis yaDn ittemukuln s usenflel amazigh.Ssexendat i tiklit yaDn.

Yura-t: Mass Arhazaf Mohammed          

"Tinu" n mass Ouagrar tga sul tingh

   Issufgh d umdyaz imqqurn mass Mohamed Ouagrar yat tadla tamaynut n tmdyazin mi isti s ism: tinu.
tawckint g llant 56 n tasna tuma snat tmdyazin imqqurn immimn igan tarzzift i tawtmt, ig asnt s ism: tinu d waẓ.
   Tazwart n twckint ad iskr tt uslmad Hassan Raqbi s tfransist.
tffgh d twckint ad gh ugadir, tg tis snat ḍarat n twckint ns izwarn: tinitin lli d issufgh usinag agldan n tussna Tamazight gh usggwas n 2004.
   Tagharast n tirra n mass M.Ouagrar ar d tssa gh tmdyazt taqburt taklasikit gh isqquln macc tkcm ar adif n tmdyazt tatrart tamaynut, s mklli s izṭṭa iwlafn, ignu sis tiguriwin, isni (composer) sis izlan.

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net 


Lahcen Zaheur yuls agh "εica mu ighd"

   Iffgh d I mass Lehcen Zaheur yan udlis amaynu zg tzrigin n usinag agldan n tussna Tamazight, adlis ad iga yat tfust n umiyn d tnfusin n tmazight lli ismun mass Zaheur g gh kra n tmizar n sus zund ulmbark d mammas d tarbit n ugjja d waẓar n tbagha d tilkit d iwṭṭ ns.
   Ism n εica mu ighd lli isti umara I twckint ad n umiyn iga nit azwl n yat gh tnfusin n udlis ad.
iffgh d udlis gh 134 n tasna s tfinagh d uskkil alatin.
ad d nsskti mas d yad iffgh I mass Zaheur kraḍ idlisn yaḍn, gan mkad:

-         Muzya (tawckint n umiyn) ittyaran s uskkil aεrab gh usggwas n 1994.
-         amussu n umalu (tullisin) gh 2008
-         isggwasn n tgrst (tullisin) gh 2010

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net 

09/03/2011

Lalla Faḍma n Summer (1830 - 1863)

    Lalla Faḍma n Summer neɣ Faḍma n At Sidi-Ḥmed n Warja, d tameṭṭut i ikecmen deg umezruy n tmurt s ibeddi-is deg wudem n wemnekcan afransis. Tlul deg useggas 1830, aseggas ideg d-kecmen Iṛumyen tamddint n Lzzayer, deg taddart n Werja, deg lɛerc n At-Buyusef. Taddart n Werja tezga-d deg webrid yettawin seg Micli ɣer Tizi n Tirurda, deg wul n Ǧerǧer. Isem n Summer i tewwi Faḍma, d isem n yiwet n taddart nniḍen ur nebɛid ara ɣef Werja anda i tedder Faḍma.
   Tekker-d deg yiwet n twacult n yemrabḍen, nettat d yiwet n weltma-s d kuẓt (4) watmaten-is. Baba-s Muḥend Ameẓyan At Sidi Aḥmed, yeɣra Leqran, d aɛeggal n Ṭariqa Taṛeḥmanit, i d-yeskker Sidi Σebdeṛeḥman Bu sin Iẓekwan deg useggas 1715. Asmi tewweḍ ṣa (7) n yiseggasen deg usemmud-is, tawacult-is teǧǧa Warja, tṛuḥ ɣer Summer anda yuɣal baba-s d Ccix n taddart.
   Faḍma tettuṛebba-d, am nettat am teḥdayin n tallit-nni, deg wansayen d leɛwayed n Leqbayel n zik. Maca, tewwi-d tikli nniḍen, yemgarraden d tin tezyiwin-is. Ur tettaɣ ara awal n yimawlan-is, tettefeɣ ɣer beṛṛa ɣer wennar n yergazen, ɣas akken tilawin n yimir-nni amkan-nsen deg wexxam, yerna dɣa ma yella d tamrabeḍt. Teffeɣ d “tamnafeqt”. Yuɣal d ttawin-tt medden d anzi, tin yekkren ɣer tayeḍ ad as-tini tuɣaleḍ d “Lalla n Werja”, ma deg yella tefka lebɣi i lebɣi-is, ur teṭṭif ara deg leɛwayed n zik. Baba-s d watmaten-is ḥeṣlen deg-s, tagi d tamsalt n “nnif”, gma-s akken ad tt-iɛaqeb, ḥebsen-tt deg wexxam acḥal n wussan.
   Asmi tewweḍ 16 n yiseggasen, yenna-as : “A Faḍma, aqli-kem-id tura d tameṭṭut, ilaq-am ad terreḍ axxam”. Tenna-as : “ur lliɣ seg tid yettarran ixxamen, a-t-an ara yi-d-ttasen kra n temsal meqqren d tid kan ara ḍefreɣ”. Baba-s, tebda tkeccem-it tugdi, awal ara yettazal, heddren, qqaren-as, ahat ur teṣfi ara. Akken ad tbeggen tidet, Faḍma terḍa ad teddu d tislit. Yuɣ-itt Yeḥya n At-Buxulaf n taddart n Σeskker deg lɛerc n At-Yetturaɣ. Teqqim deg wexxam n wergz-is ṣa (7) wassan tuɣal-d ɣer Summer.
   Deg tallit-nni, Aṛumi yebda yettaɣ-d tamurt n Leqayel. Deg 1837, yeṭṭef tamdint n Delles. Ssyin akkin, d nnuba n Budwaw, Tizi n At-Σica, Lberj-n-Mnayel, Dreɛ Lmizan d Tizi-Wezzu ad ɣlint ddaw tecḍaḍt-is. Seg yimir-n i iɛewwel ad yeɣḍel Adrar n Nnif, imir-n, i tekcem Faḍma annar umennuɣ.
Deg 1849, tesdukkel amennuɣ d Si Muḥemmed Lhacimi, yiwen n wergaz i yettekkan deg tnekra d-yeskker Bu Taɣaḍt (Bu Meɛza) deg Ḍahra, deg umalu n Lzzayer tamaneɣt. Wagi ṭṭfen-t Iṛumyen ɣer lḥebs deg Fṛansa, yessaweḍ yerwel-d, yuɣal-d ɣer tmurt anda d-yufa yeḥma useqi. Tadukli n sin yelmeẓyen-a, tessaɣ amennuɣ deg yal amkan deg Ǧerǧer, ssawlen i Yeqbayliyen ad beggsen ad nnaɣen mgal acengu. D amennuɣ ara idumen i teɣzi n yiseggasen.
   Ssyin akkin, Faḍma n Summer tessunded tanekra n Bu Tserdunt (Bubeɣla) s yisem-is n tidet : Muḥemmed Ben Σebdelmalek, i d-yekkan seg tama n utaram. Tessudes amennuɣ deg Ǧerǧer, tuɣal d ccif ɣef yiserdasen i d-teskker, i d-yekkan seg leɛrac am At-Yetturaɣ, At-Buyusuf, At-Yellilten, Illulen-Umalu… Tebḍa-ten ɣef sin yegrawen : amenzu d imusseblen d wid tettawin isalen, wis d iɛerḍiyen i “tmettant” neɣ iserdasen s leslaḥ. Tessuter deg At-Yiraten ad ɣzen tisrafin, i At-Yellilten ad xedmen akal akken ad afen d acu ara ččen deg tegnit n umennuɣ, i At-Iḥitussen, Dderna, Illulen, Tiziḍt d Texliǧt-Iḥeddaden ad d-xedmen ibeckiḍen d lbaṛud. Ass n 7 Yebrir 1854, iserdasen n Lqebṭan Wolf ẓedment-d ɣef wedrar,. Faḍma yesduklen iɣil d trebuyaɛ n Bu Tserdunt, temmuger-iten ɣer Wasif Userdun (Sibaɛu), deg Yiɛezzugen. Γas akken ugaren-ten Yiṛumyen acḥal yid-sen, yerna ifen-ten leslaḥ, maca, lɛesker n Fṛansa yuɣal ɣer deffir sdat n tyitwin n yiserdasen n Faḍma n Summer.
   Ger yimennuɣen imeqqran nniḍen i yekkren ger Leqbayel d lɛesker n Fṛansa, d win yeṭṭreḍqen deg wemkan imi qqaren Tacekkirt, deg At-Buyusef, ger 16 d 19 n waggur n Yulyu 1854. Din ččan Iṛumyen tiyita akken ur nwin, Marical Randon yeǧǧa deffir-s 25 seg yifesyanen-is, akk d wugar n 800 seg yiserdaen-is, ma d wid nniḍen selkenten iḍarren-nsen. M’akken yerwel yenna-asen i Leqbayel : “Ad d-uɣaleɣ”.
Ger 1845 d 1856, Ǧerǧer kkan-as-d seg yal tama, lɛesker d-yekkan seg Tizi-Wezzu d win d-yekkan seg Qsenṭina d-izegren ɣef Bgayet. Deg Yulyu 1857, lɛesker n Rondon d win n Faḍma mlalen deg Yiceṛṛiḍen, yekker imenɣi ger sin yemrigen. Amḍan n yiserdasen n Fṛansa yugaren s waṭas Iqbayliyen akk d leslaḥ i tesseqdec Fṛansa deg umenuɣ-a tessaweḍ ad tessenger yes-s almi d aneggaru seg yiserdasen n Faḍma. Tabɣest d tissas n wid yennuɣen ɣef tleli-nsen ur ay tezmir sdat n wehdum d-yeɣlin fell-asen.
   M’akken i tt-senzen, « Jean d’arc »-nneɣ akken i s-yessawal Rondon i Faḍma, yeɣli-d fell-as Jiniral Yusef, tameddit n wass, deg taddart n Texliǧt At-Σettu yeṭṭef-itt netta akk d tid-nni yellan yid-s. Wwin-tt ɣer Tmezgida, nnig Iferḥunen, anda yessers lekka-s Marical Rondon. Ssyin rran-tt ɣer lḥebs nettat d gma-s Si Ṭaher akk d 200 n yemdanen nniḍen i yettwaṭṭfen, deg Temɛemmert n Sidi Sliman deg Teblaḍt (ger Mdiya d Ṣṣur Lɣezlan) almi d asmi i temmut deg Ctembeṛ 1863, ɣef 33 n yiseggasen.
   Ugar n ṣa (7) yiserdasen n umennuɣ, Fṛansa, seg twaṭṭfa n Faḍma n Summer, teṛza Tanekra n Yeqbayliyen ɣef tlelli-nsen, teṛza Adrar n Nnif, teṛza Tajmaɛt n tudrin, tṛessa deg wemkan-is tadbelt-ines deg tamurt n Leqbayel ugar n lqern.
   Ass n 3 Yulyu 1995, wwin-d iɣsan-is ɣer Lɛalia anda teḍḍlen imeɣrasen n Tegrawla deg tmaneɣt. Almi d imir-n i yestaɛref uwanek azzayri s umennuɣ-is mgal amnekcan afṛansis. D acu kan anecfu aɣerfan ɣef Faḍma yezga yedder. Inzi: “ɣer deffir d Faḍma ɣer sdat d tiṛṣaṣin”, qqaren-t medden ɣef wayen i yettraǧǧun wid-nni yettnaɣen lawan-nni, ma yella rran taqejirt ɣer deffir. Akken diɣen ara naf ddeqs n yisefra fell-as, d tajmilt ɣef yiseɣ tla. Kra seg-sen :

Ass n larbɛa teṣebḥit
Ass-nni ɣef medden yeẓwer
Tafejrit mazal itran
Xati n win izerbzn yefḍer
Deg Yiceṛṛiḍen i temḥallas
Yexleḍ wemnay d lɛesker
Yekker uɛeǧǧaǧ n leɣmam
Deg tegnaw yuli iḍer
Seg kra n win iḥedṛen dinna
Xati n win imi ɣezif leɛmer
Marican bab n ukembbas
Deg yixef-is i iferru ccweṛ
Lalla Faḍma i d-nettzuru
Lal izebgan d lǧuheṛ
D Leǧninar i d lewkil-is
Weltma-s n Sidi Ṭaher

2
Amalah a Faḍma n Summer
Lal n wemzur d lḥenni
Isem-is inuda leɛrac
Tura tɣab ur telli
A-tt-an deg Sidi Sliman
Ru a yiẓri d leḥmali
...

Yura-t : Mḥend-Akli At-Ḥmed
Taghbalut : tameddurt.com

04/03/2011

22 iseggasen-aya i d aɣ‑yeǧǧa dda Lmulud

  
Ass n 25 di Fuṛaṛ 1989, yeɣli-d ṭṭlam ɣef tmurt. D yiwet n tgejdit ger tgejda n Teqbaylit, n tsekla tamaziɣt i iɣaben fell-aɣ.

   Wagi d Dda Lmulud At Mɛammeṛ, 71 di tmeddurt-is, tewwit temttant di Ɛin Ddefla. Aḍu-nni i as-d-izwaren aseklu-nni i d-izzewren deg webrid-is mi d-yuɣal si Lmeṛṛuk...Ikfa-yas awal.
D yiwen seg imusnawen i d-tefka tmurt n yeqbayliyen. D aqbayli yefkan tudert-is i wakken ad tidir teqbaylit-is, ad yidir yidles-is amaziɣ ur yeǧǧi ula d amḍiq deg akal n Tmazɣa. Si zik i d-yerra s lexber d akken ayen i d-ǧǧan imezwura d taɛkemt ẓẓayen, maca irfed-it weḥd-s s tufra.
   Yedhem tiẓgi n iwaɣezniwen am iḍ am ass weḥd-s. Awal-is yewweḍ ɣer Iqbayliyen, yessemɣi-d deg-sen tismin ɣef tutlayt d yidles-nsen, yerra-asen-d iseɣ, teddun s nnefxa, yerna-yasen-d tirrugza.
Dda Lmulud yenna: “Zik tutlayt-nneɣ nettmeslay-itt kan d ameslay, tura ilaq a tt-neɣer a tt-nettaru. Ma llan iɣerbazen akken axir, ma ulac wa a tt-yesɣer i wa: ma yesseɣri-tt i yiwen yelha, ma i sin d lfayda, ma i ɛecra d rreḥma, ma i meyya d lkemya. Yessefk a tt-nɣer argaz tameṭṭut; arrac n uzekka d yemmat-sen ara ten-iṛebbin di temẓi, s umata tafat n tutlayt tḥuza yal yiwen ur tḥerrem ula d ḥed”.
   Dda Lmulud inuda, yufa ! Issekfel-d tazrart n tmusni n tmurt n Yeqbayliyen, yerra-yas-d amḍiq i Si Mḥend U Mḥend, Ccix Muḥend U lḥusin, Yusef Uqasi akked imedyazen-nniḍen. Isselmed i ilemẓiyen awal, awal azedgan, tira n teqbaylit i d-yessukes deg yimi wuccen.
   Jean Pelegri yesseqsa Dda Lmulud: Anta tutlayt i s-tettarguḍ? Yerra-yas-d:“ttarguɣ s Teqbaylit idurar ɛlayen, s tefransist amaḍal ajenṭaḍ... uma s Teqbaylit kan i ttarguɣ”. D acu n wazal yesɛa wedrar ɣur-k? Yerra-yas:“Deg wedrar anda luleɣ deg-s tirrugza... deg wedrar anda luleɣ anagar irgazen kan i d-imeɣɣin”.
   Dda Lmulud ur yebɣi ad yili d wayeḍ, yebɣa kan ad yidir d Aqbayli. Akken qqaren: win ur nessin ur neẓri d meskin, netta yeẓra yessen, yenna-d. Dda Lmulud inuda abrid yessufuɣen ɣer tudert, mačči ɣer nnger n wegdud-is. Dda Lmulud yuggad a teḍru d wegdud-is akken teḍra d Iztakiyen yedren di temnaṭ n marikan n wanẓul. Ass-a, ayen i d-yeǧǧa Dda Lmulud deg igenni iban-d am rɛuḍ. Deg webrid-is ad neddu, amennuɣ-is ad t-nkemmel.

Yura-t: Mass Crif Wanuɣi
Taghbalut: tamurt.info


Amezwag

S isem nek a Bab n igenwan, amesmullu butmelliwini
Ad kcemgh awal s tallit f ureqqas n Rebbi Muḥemmadi
Tamella nek a bab n igenwan, ad sers-nt delgh, tesutl aghi
Nzug, ur nghigh ur usigh iman n yani
Nejla gh tmizar n wiyaḍ, ur sunfigh ur ligh asmuni
Rẓagen-t agh tiram, taḍfi felgh-tent ger ifasen nem a y immi
Ar iẓẓad unezgum ixef, teṛmi tighsi s iswingimen ukani
Ar nsemmktay, nall nsers, ur ufigh afsay i tmukras nnaghi
Ur nufa asafar, tiggas kerzen-t tasa, ul gan amaḍuni
Talalit ar talalit nek a y ayyur, nudd i y ixef, ar ukan neswuri
Gar tighrad gh ugeddil, tigh°raḍ nnegh rfufen-ti
Nekcem ddaw akal, tifawin n w-ass ur ar-tent ẓerraghi
Nekk d kem a tamettant, zund agherda d umucci
Igh njemgh ass-a, asekka d iḍgam ur gan yani
Adfel d usemmiḍ, yagh agh umareg nem a tafukt nemyar kem ukani
Izenẓaren nem uḍengh-ten, ar agh tkksen f tasa iriyen n uzwagi
Munen-d isegg°asen gh w-awelk n tudert, iktar s w-ussani
Tizi n usunfu gh imi n tgemmi, ar sduqur-ent ifelwani
Iqan-d ad urrigh s gh-lli gh nlul, nessum g-is tibbit nem a y immi
Ger igran d urtan, d unrar lli-gh nesrut nzuzzer kigan n isegg°aseni
Ad dagh nebḍu d wi-lli nemyar, nurri s dar wi-lli y agh yurun d wi-lli nit urughi
Azwag igh ikcem tasa zedghen g-is, aṭṭan war asafar ad gani…

Tarezzift i y-imezwagen imazighen imezwura g tmizar n Uupa.
Ass: 25,30/11/2010 

"Aggu n twargit" ilal-d ig tidt

   Ifgh-d ussan ad zrinin yan udlis amaynu n ultma tngh massa khadija Arouhal. Adlis ad n massa arouhal ntta as tiwi tasmghurt n usnflul asklan da tsnmili tbadut n 2M gh twala ns tis kraḍt gh usggwas n 2008.Adlis ad amaynu n massa khadija arouhal tḍi yast id 2M, tsti yas ultma tngh ism n "Aggu n twargit" (la fumeur du rêve), tlla gis yat tullist imqqurn imunn gh 46 n tasna gn iskkiln lli s tgwna tiguriwin ns win tifinagh d ulatin, iffgh-d s yan udm iẓiln iskr as mass Mouhib Aghnaj tawlaft bahra ifulkin i wudlis.
   Massa khadija Arouhal tga yat tawtmt yusin anzgum n tutlayt ns, ils n iẓuran ns, tg awd yat tmghnas immaghn afad ad tlkm tguri d uskkil amazigh illi lkmn iskkil yaḍn gh wamur ngh.. Maya-d ur a ittili amr s tuggas dusnin d unzgum ighusn, s mkad as iga udlis ad amynu "Aggu n twargit" wis sin dar ultma tngh Arouhal  gh igr n tirra d usnflul s tmazight ḍarat n twckint ns n tmdyazt "Aẓawan n urmmaḍ", nnurz ad sar ur iqqar ughbalu n usnflul ns ad ismrgha gh ignna n tirra d usnflul isfawtn i tasutin d uckanin.

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net


Iyyu

     Iyyu negh may negh immi negh imma gan inumil  iman ghif yan wamak ,ghif yat tdugamt n ubluls(La fécondation) ,n tlalit ,n ili d tudert.Iyyu ,tawalt nna da isusru(Prononcer) wazzan negh arba ,negh aärrim,ghen afddam(Jeune homme fort),nigh argaz dat may s.Dat as ar ittemZey uxatar iddegh meqqar ixatr hat ur igi xas ameskan(L petit)  dat as.May n cra tga udm n tukki ,n uryabbuh(La pitié),n usyafa uzfiD(Noble).Iyyu tga aghbalu isman wi-dda ten yagh urifi.Immi taghbalut nna zi dis inessis ukwfay igan tiremt tamezwarut n tudert d uZamir(Toute chose puissante).U-nna tagh tunant (Le mauvais sort)ar iqqar i iyyu nnes mar ad t tejjenjem(Secourir).Igh teffegh may n cra tigmmi nnes ar tennesdamn (S’écrouler)ighurabn nnes d tannalin(Les piliers)nnes.Nettat ayd igan igejdi isman imeslaD(Les membres)n tawja g unrar n tudert.Nettat ayd igan timeHDit n trusi(Le trésor),n tkasit tadelsant .Nettat ayd igan taselmat tamezwarut g ugherbaz (L’école) n tudert.Ay-nnagh as ighra umedyaz nnegh axatar igllin n Mass Sidqi Ali Azayku g tedyazt nnes « Akwfay n immi »zeg wammas n ubniq nna gis ittukref mar ur tall ,afa ad ttini i midden is tessen is iwi s ur yucir amya ,ur ittu akwfay nna itteD zeg iffan nnes,is ur igi am wi-yyaD ittun tukki n iyyu nsen aha jemDen (Perdre)tamazight lli ten isxitern g ugwwal n may nsen.Issektey agh is nettat ayd igan taZult  i tiT nnes kud ilula,nettat ayd isaweln s umarg kud issekmeD ucengu ul n urba nnes.Issektey agh is fsan ijddign g wallen nnes acku ur tessin xas tayri.Hat zi tiT nnes ayd usin igDaD asallaw.IgDaD ur gin xas arraw nnes d wayyawn nnes.Hat akwfay nnes ayd igan tirgin g ul n urba nnes alley ur yufi ad t ittu.Isnghmes agh is ur ighwi mayd kkusan wi-yyaD ,is imnala (Confronter) d wi-dda ran ad bbin aZgher nnes d wi-n tsuta t iTfarn .Wi-lli ran ad nghin awal  g imi nnes ur ta ilula aha ur rin xas ad meln awal nsen i warraw nnes.Imseqsa ghif usarig (La cause)nna iglin itsen imazighn zi tsuta(La génération) tamaynut ghif tnughi  n wawal nsen g imawn nsen.Ay-a ar isseräab iyyu nsen igan tadugamt n tmazight d tmazirt acku nettat ayd igan tijjent (L’origine)n ufgan amazigh s mayd igan akwlu adelsan d ugherman .Iga ixiti(L’état) nnes am wi-n timilla n umedyaz nnegh Mass Omar Taous nna da ittarun arraw nnes i warraw n tiwetmin yaDnin aha ar tteggan g ufrux ,ar ttessu afdam,ar tteHbu s uäzuf ,ar ttatg aghtir.Ar as gherresn icirran s tjenwit .Ixub as waDu  i tmilla (La tourterelle)igan tadugamt n tesdent  tamazight nna mi kufDn (Etre alliéné)warraw nnes  alley ttun iyyu nsen ,tadelsa(La femme) nsen  aha tennughmr(Etre au coin) nettat aha tzum asl(Sans)urakw  amm is tettughres s ims n ukufD.Arraw nnes ikufaDn bDan d ids .Tezrey tibDi nsen aters ixatern yugern wi-n tjenwit n ucengu.Ay-nnagh as ighzzif ubrid nnes aha ikkur s tallest d ighetran(Les grosses épines)am uy-nna tenna tmedyazt nnegh Massa Rachida Oukemni g tedyazt nnes « Yyu ».Ghezzifn wussan nnes ,ggudin imTTawn acku tedder ddaw tassast aha bbeDin ibenZarn (Les cheveux blancs)g ugayyu nnes ,nghubn ibexsa(Les fissures) g iwerzan(Les talons) nnes s twada s uzir(A pied nu),s ukerfes ,s tmara ,s tnunat.Maca meqqar yussa Zar s ixiti nnes tsul da ttarew iäerrimn izraragn(Au sens de libres) nna ur zzehzan wala hwan ,ur issin i tguni wala aghimi g udghar,zdin tawada Id d wass Hma ad awDen ay-nna ran  mayenzi ran tudert i iyyu nsen  tamazirt d tmazight.Asirm isul idder ,izdegh ulawn n wi-dda ur t ttun.Id amuttel hat ad iwwet wi-dda ur sis tmukkuln (Se préoccuper).Tezwar s umaDal  nnes,tezwar icenga aha tamZ adghar axatar nna ran wi-ddegh ad as t awin s tixnnubas (Les ruses)d  tixidda (Les intrigues)d tiknnad.Maca wi-lli ur ttun iZuran d isulam(Les racines profondes) nsen ,ur ttun iyyu nsen ,usin asafu n usirm ,ar tteddun g ugharas n n usgurg d ufuley meqqar kecmn aghezzu d ubniq am ay-nna yaghn amedyaz nnegh Mass Azayku  hat ur ksuDn armumgh (Le terrorisme),suln beddan g ughefsay (La gare)nna dis ar ssegdudn imeghnasn iferkn s usariD (Au sens de l’affaire),wi-lli ur Hmiln akufD .Wi-lli ur rin ad ttun tadelsa tanamayt(Maternelle),tagherma tasmendant(Authentique),d iniln (Les couleurs)d izenZarn  n tmazirt.Tra may negh iyyu nigh  immi ghend inna ad tcebber g udghar nnes axatar aberreHman (Trop large)far ad ur ig agwdef n tmilla nna Zar s teggafin warraw n wi-yyaD bac ad as acern tiglay aha iweghn asent day tcin awd ikeyyawn nnes aha nnarzn (Au sens de convoiter)awd g uksum nnes igh ur djiwn.

Adriraw :
*Akwfay n immi n igllin umedyaz Mass Ali Sidki Azayku, tasghunt n tifawt aynun 07, tasna 11.
*Timilla n umedyaz Mass Omar Taous, tasghunt n tifawt aynun 02, tasna 32.
*Yyu n tmedyazt Massa Rachida Okmeni, tasghunt n tifawt aynun 03, tasna 15.

Yura-t: Mass Arhazaf Mohammed      

24/02/2011

Tuddrt y Tagrawla n Ilibiyn

Tawalt-iw d asistn !
my word is a Question !
Mani iman n ilel d adrar ?
where it is the soul of the sea and the mountain ?
Mani tera n asfru atrar ?
where is the script of the new poetry ?
Mani amnay ala ydja agmar ?
where is the knight who let the horse ?
Mani tawalt tuḌa d tusr ?
Where is the word that had fallen and become elderly?
Mani tawalt tddr g tagut ?
Where is the word that loved to live in the fog ?
Mani ils ysi ynna g tanfust ?
Where is the tongue that was tells the story?
Tghus-iwin arrxan ugurn d aman !
Many things left with water!
Tijli n ussan nẒr-asn am igurdan
Remnants of the days we see such as mice
ImṬṬawn n ujnna serdn iẒuran
Tears of the sky washed the roots
ImṬṬawn n tbucelt sufghn tazddet n tazidirt
Tears of the girl growing up a patience Palm
Tazidirt af akud
Patience on the time
D asirm g timalt n agdud
And hope for the future of the people
D xayrwa ala yffud !
Who is thirsty will drink

Taghbalut : www.tawalt.com

23/02/2011

Ufugh amzwaru n imnghi amggaru Adlis wis kraḍ n Khadija Abenrousse

   Iffgh d gh usiru n tzazwlt n sidi mumn gh tgmmi tumlilt ussan ad ggwranin yan uḍris amaynu n ultma tngh  massa khadija Abenrousse mi tsti s ism: "imnghi amggaru" ( Le dernier combat ).
Adlis ad amaynu n massa khadija Abenrousse tsmun gis kra n umiyn d tullisin zg taskla tamaḍlant tsughl tn s tmazight tfk asn yan udm yaḍn s uskkil d tguriwin ngh iẓiln s yat tgharast bahra idusn immimn gnt gis tullisin ad kkuẓt tsmun tnt gh 120 n tasna s sin iskkiln win tfinagh d ulatin, ig usktur ns mkad :
Tafalkayt n uglmim
Imnghi amggaru
Agldun Anir
Tagat n tggurḍi
   Iffgh d udlis ad s yan udm iẓiln ittawin tiṭṭ, tsti as massa Abenrousse ism n yat gh tullisin ad ig ism ns, yack d gh tzwart lli as tskr massa εaziza Nafiε :
"Ultma tngh Xadija Abnrus tga yat tawtmt yusin anzgum n tutlayt tamazight, ur ar d teṭṭay adlis ar d yad gis mmghint tinitin n udlis yaḍn, ur ar  tmggr yan warra ar d tkrz i wayyaḍ.
Hatt id dagh ar tsfrujju igr n tskla tamazight s warra-ad ns amaynu, mi tsti ism n: "imnghi amggaru" lligh tsmun kra n tjddigin n tskla tamaḍlant trur tnt s tmazight ad gnt isni f ixf n tskla ngh d wawal ngh.
Arra-ad tiwi d gis kra n umiyn d kra n tullisin lli d iswan gh taysi n ufgan asint atign fulkinin lli tra ad tn tzzri i imghran imqrann ula imẓyann zund atig n tayri n tmazirt d tgwmat d twizi d wiyyaḍ…
Iḍrisn n massa xadija ar sslmadn tutlayt izdgn immimn mklli agh mmalan abrid inmn yughdn, mln agh agharas ifrghn ittawin s gar tagara zund abrid n tggurḍi d udurdu".
   Adlis n tmarat ngh iga wis kraḍ ns, ḍarat n mad yad tssufgh adlis ns izwarn "illis n waman" gh usggwas n 2007 lli yiwin tasmghurt n ircam, d mm iẓula gh 2009.
   Adlis ad iga mad yaqqra wazzan ula amqran, acku tagharast lli s ittyura d tutlayt ns izdgn ifssusn tga ma gh ittlmad wanna iran ad yara d ad issaghul taskla tamaḍlant s tmazight.

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net


Tujjut taqburt: taweckint tis snat n Xadija Ikan

   Ass n 11/02/2011 ad-d tsufegh tamedyazt tamazight Xadija Ikan taweckint nes tis snat "Tujjut taqburt". Adlis a-d ra-d ig tasurift tis snat g tabrida taseklant tamazight n Massa Xadija Ikan, lli yad irẓemn taggurt n tamedyazt tawetmant tamazight g Sus s "Iludi", taweckint nes tamenzut. Amek ityura g w-addal n taweckint "...ar ax tlddi tamdyazt Xadja Ikan s umaḍal n ighwmayn, illi gh maggarn tujjut n wakal d  win uzday n ufgan...illi gh ur jjun taggug tayri".
   Tar turda, talalit n udlis amaynu n tamedyazt Xadija Ikan ra-d isbughlu takafut tamazight, d ra-d yawes g tawada taseklant tamazight.   




21/02/2011

Inagan n izlan f umdyaz: Mass Taieb Amgroud

Anẓar n usnflul d usyafa iẓiln dar umdyaz ngh amqran mass Taieb Amgroud ar d ukan sul iṭṭar s tmqqa n tguriwin mmimnin gnt as inagan f tirra ns illan gh uswir bahra ifulkin tg tlalit n twckint ns n tmdyazt tamaynut lli yas d issufgh usinag agldan n tussna Tamazight ayyur ad n nuwanbir ad izrin arraw ns wiss kraḍ ḍarat n udlis n “Agad n tidt - 2008” d “Ugwzirn - 2009”.
Afad ad ur ifl mass Taieb Amgroud asggwas n 2010 igigil, ijujg igr n tirra d tskla Tamazight s uḍris ns amaynu n tmdyazin mi isti ism n “Inagan” gnn nit inagan f umdyaz izdaghn ul ns.
Adlis ad n tmdyazt “Inagan” ismunt mass Amgroud gh 138 n tasna, iẓllayn n tmdyazt gan gis 30 azgn nnsnt ittyara s tgharast tartar, azgn wiss sin yurat s tgharast taqburt gn iskkiln n tfinagh d win ulatin willi s imrmr izlan n uḍris ad ns ifulkin.
Tura-t: Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut: amaynu.net


19/02/2011

Tawargit

   Tawargit tga tadugamt n imal d ubrimal, ti-n untal zeg walag (La réalité), aseghnu (Le  projet) ur ta yufin abrid s ili  (L’existence). Ar ttemun d unuddem d icey. Tga tamnnida n walag. Tawargit tga asyar (Le fait de vider)  n uy-dda ittukmern (Etre réprimé). Yugi t umedyaz nnegh Mass «Mallal » nna isurta imazighn g yat tedyazt nnes mi issagh « Amlal » g snat tirubba, yat tga am umlal (La gazelle) izeggurn asif g tazzela nnes, inTTun  idurar n uZru aha ikcem igran ammas n icebrawn day yadj icenga lli gan inegmarn ar allan iddegh ur ufin ad t gmern aha tcin aksum nnes, tili tallest ger umisDew d umasDaw alley ur yad issin unegmar ma ani ittafa akukal (Le gibier) nnes, id tis-snat iga uxiti nnes am wi-n tceTTuHt (La branche) iggezn ar aman, nna mi asusn ijddign ,aha ilkem t ufus n unegmar ,acengu issaran ghif ad yawgh (Manger)g uy-dda ur igin wi-nes.Ismuttel(Condamner,culpabiliser)umedyaz nnegh taribbut tameggarut .Imazighn dar s ur man akw g yan ugharas acku ca icebber g iZuran nnes, id cra ar yakka agummu(Le fruit) nnes d wamud (La semence) nnes i usdarray (Le colonisateur). Maca s ubariq (Le gifle) n umggaru ddegh as ifafa umazigh zi twargit  zund ay-nna inna umedyaz nnegh mass Oudads Mohammed g tedyazt nnes « Tawargit ». Isneghmes agh is ikka iwarga is as iZZay ils, is as irZa ufud, is as iTTurDr umeZZugh, is as isttul (Etre lourd) waggwa aha insa dis mcerDul iddegh texsey as takat day yuley ugris. Takat isserghan aZugh (Le sang) g iZeghran, yakkan tudert. Agris isgharn ay-nna igan afada (La condition)n udur zund aZugh ,yakkan tamtant  i ku ajanig d ku arakw.Ger tudert d temtant ,ur izmir umedyaz nnegh ad isghed (Ecouter) wala ad isawl maca isul ar izmuZul ,ar ittemrurud (Marcher lentement tel un malade) alley yufa ayyur dat as, asirm n ili,aghbalu n usidd ammas n tallest. Asirm nna as icbber  ar ittewarga ad ifel acal, ad yawD itran g iD, tafukt s wazal. S usirm n waggur, n usidd  israr awal nnes, yunf (Au sens d’ouvrir) tamZZught mar ad irmes (Recevoir), igna itersan nnes, iZra adif (La moelle osseuse) inbber (S’accroître) g urti n tudert macan yufa aberraH n temtant, tefsey tHergit. Kud ittighil is idder ar ittebdad dat as uberraH n temtant, ar t isdiddiy.Asag iseksiw s igenna ar ittewarga s wansa ger itran tama n tafuyt n tighurrma ar t isdiddey ucengu  s ukraf n iDarn nnes s wakal. Acengu(L’ennemi) nnes nna imyarn ad ifek tamtant i wi-yyaD am ugris isgharn imghan d inmmulla iddern (Les êtres vivants) lli ur ufin ma s reqqan.AberraH n temtant ar as iggar itnan (Expression qui veut dire intercepter)g ugharas n tudert dda yufa umazigh ddaw usidd n wayyur  aha iDemmes (Gifler)as day ifafa zi twargit nnes acku ur as iri ad  yawD tafukt, ur as iri xas ad ittumDl g wacal, negh igh isul gis yan ifilu n urakw  ad ig agnaw (Muet), aDerDur,aderghal, aHizun  …d ufukal (Le paralysé) s tigira ard inmili amttin aha intel (Au sens de s’éloigner)i umidder (Le vivant), ad ig  akercax (Le dormeur  en sommeil profond), ad ur ifrek s uramid (L’activité) d ugand (le mal) n ucengu iran ad iseghr iZuran n tudert g umessuy (Le corps) nnes, dda ur as irin xas ad ig wan taHHuyt (La poupée) isducn (Faire plaisir) iHewwaSn g usalay (Le musée), nna ur as irin  xas ad ig wawal nnes zund twargit iDern  am ay-nna inna umedyaz nnegh Afulay g tedyazt nnes « Mer at yeg wawal inu », am tkerden n tikint, awal iglugeln (Etre stagné) am waman. Maca ra ad ighlaghal usignew g yan wass acku acbu (La cage thoracique) n umedyaz nnegh d wi-n imazighn  qenna ad iflufl wan iggig, ra ad islulley taguDi nnes g unesrif  n tnerbit, ra ad yanf iserbi n umwan, ra ad itteghawal anefrurey n tallest g ufcad n itran nna ur da ttagmen xas ifesti n igenwan, ifessi n wi-dda ghaln is zdeghn tibreT (Le sommet) n tighurrma, wi-lli ur myarn ad isiln i wi-yyaD, ur isseflidn xas i uZawan(La musique) n imawen nsen, wi-dda ghaln is gan inirn (Les anges) aha ur gin wi-yyaD ghur sen xas ihmicn (Les satans), wi-lli ittefuHrrun (Se vanter) s ils nsen aha ar ttighiln is ifuzl (Etre sacré), ar sbijjign (Etre fièrs) s uswir (le niveau)n usun lli lekmen meqqar s tidri d iws n wi-yyaD. Awal nna ghaln is iglugl, is iga tawargit iDern, isul ad immectey (Bouger) acku ar ittefluful (Bouillonner) ucbu n umazigh am uggig. Dgha isuddem s unZar issemmectayn (Faire bouger) ay-nna mi ghaln icenga is iglugl alley ighar taghurart ur igin xas udm n temtant.

Adriraw (La référence) :

*Tawargit n umedyaz Mass Oudadess Mohamed, tasna: 13, tasghunt n tifawt aynun 05.
*Amlal n umedyaz Mass Mallal, tasna 22, tasghunt n tifawt aynun 07.
*Mer at yeg wawal inu n umedyaz Mass Afulay.
(Ar staragh alley weHelgh g itsen waynunen n tesghunt n tifawt illan ghur i ur ufigh assagh n tedyazt ddegh meqqar ufigh assagh n Ufulay gh iggi n itsen imagradn .Ur cfigh adriraw n tedyazt ddegh iddegh kkigh arugh amagrad ddegh d wi-yyaD g mennaw n iseggwasn ay-a. Ar tettergh zeg umedyaz nnegh ad i issexned).

Yura-t: Mass. Arhazaf Mohammed

17/02/2011

Amazigh, uccen d ubukir

A y-Amazigh
Nker
Zegh iṭṭes n taxalt
Yuda-k
Re isekraf…tigusin…
Fsi tiglulin
Ak selsan
Su gh ighbula n tidet
Sukef iuran n tkerkas
Re isura n tiεεurba
Ar sswan tamda n tillas

A y-Amazigh
Turu-k ma-k
Izem n izmawen
Ur-d uccen butkendawt, butkerkas
Turu-k ma-k
Igider buygenwan
Ur-d awwuk buwaan, butillas

A y-Amazigh
Ferk i tkendawt
Ferk i tkerkas
N w-uccen butcicit n Fas
Ferk i tkendawt
Ferk i tkerkas
N ubukir butmart n tillas
Bab n igenwan
Stin-k
Ad tget Amazigh
Fkan-ak
Awal Amazigh
Bab n igenwan
Ran-k
Ad tget Amazigh
Sawel
Ini-t i wi-d itellmen
S ifalan n tkerkas
Alas n tillas
Sawel
Ini-t i wi-d itek°fasen
Amud n iḍgam
Gh igran n imal

Afus gh ufus
Imun uccen d ubukir
Gh ubrid n tillas
Tamunt n ughu d w-aman
Ar mggern isufa n imal
Isufa n timmuzgha
S usemmawd amallas
Afus gh ufus
Imun uccen d ubukir
Gh ubrid n tiggas
Tamunt n ughu d w-aman
Ar gezzin isyafaten…tiwarginin…
Timelli n usaruf
S tizza n iriyen
D ik°elyan n w-aṭṭan  

Aṭṭan n tiεεurba gh iminig
Ad nghubun iuran nes
S iwutta nem a Tamazgha
Tafukt n tillas gh iminig
Ad xsin isufa nes
S w-aman n isafen nem a Tamazgha
Ad nsu gh tilemsin nem...d ighbula
Teg°delt agh
S tayemmust n ufrak
Tsemmgrut agh
S usekkil n tfinagh
Tesrarat agh
S ugmimen n timmuzgha
Gan-t asafar
Ad agh iffegh ucetci n tiεεurba
Imun di-s w-aṭṭan n tissumga

Nkerf tinnuzgha
S isekraf n timmuzgha
Nsge irafan
Gh tamda n w-aman
Nsge tillas
Gh ugelmam n tifawt
Fjun igenwan
Ifaw w-akal

Amawal :
Taxalt : inconscience
Asaruf : innocence

12-17/02/2011

07/02/2011

Tallest

Zi bisemedi (Depuis jadis) ayd tga tallest dar ufgan tadugamt (Le symbole) n ulkad (L’injustice) d gar tudert. Tamnnida nnes tga t tifawt s wamak n ixiti issuddan. Tifawt negh asidd tga tadugamt n ughdam (La justice) d uzmez iZiln. G uswir n ugama illa umlasay (La lutte) ger atsent. Ar ttemmesDawent, ar ttemmerwalent, ar temmefertalent. Afgan degh netta ittuzrir (Etre influencé) s umxerfef (La lutte) nsent. Ay-nnagh as issewer tallest d tifawt g usenflul nnes udyiz negh awd g umsawal nnes anemyir. Adday yini cra s umedya « Teggudey tallest » ar nettegzu is ira ad yini is igzzul usatam (La distance) n ughdam, is ittel waDu i medden alley asn ixub. Id g tZuri n udyaz amak n tallest ighba bahra aha ila mennaw n urban (Les dimensions d’après Mr Hamidi Ali). G tedyazt n umedyaz nnegh Mass «  Rachid Aadnani » mi iga wassagh nnes « War ism » inna is iqqima g tallest ar itteqqel s tifawt s mi ?! Is izum (Etre solitaire) g ifri  nna gis iffer zeg usmmiD n umtan (La mort), zeg ugris isgharn iZughan nnes (Le sang au pluriel). Iskurrem g tighmert tabnabakt (Sombre) ar itteganna (Ar itteqqel) ad teddu taggut Hma ad yaf asidd. Izum iddegh ur yufi taymat nna tkesses (Etre fragile), tiddukla lli irZan, ils amazigh dda izla (Perdre), afus nnes ma s ira ad iwwet icenga (Les ennemis) lli ikucmn, tudert nnes nna texla (Etre pollué) s mayd ixxan. Izum g ifri am uheddaw idduhdan ar itteganna ad yannay asidd n udalis (La culture) amazigh. Iddegh ijla as ils ittu awd assagh nnes alley iga « awersagh : anonyme» acku awal nnes ayd as igan tumast (L’essence) nnes. Idder g tallest iddegh iga agnaw,iga aberraniy g tmazirt nnes ,iddegh yutm i ubrid n ughdam aha issenfey ighf nnes g ifri is ur izDar ad iHuf (Chasser) asmmiD n umtan, agris n uslubbeD (L’extermination), is ur izmir ad irar acta(Le souvenir) nnes far ad ictey awal ,adalis d ugharim (La civilisation) nnes,is idduhda s ukufD(L’ aliénation) ammas n idalisn yaDn n taärabt, tafransist ,tasbaniyt atg.Ar itteganna ad as taghul tifawt n tmazight g yan wass. Adday ghif s tessigg ad yaf assagh nnes, tumast nnes, tanttit nnes, agezDen(La raison)nnes.Asafar nnes ur t igi xas ad yiZir tidugamin n udalis nnes ssuddant wan isefDawn (Les torches) f isutar iman d ubrid ittawin s ighezewer(L’univers).Maca agharas ddegh ighzzif ghur umedyaz nnegh « Yidir Kawsen » innan g tedyazt nnes « Aggwa » is t yufa iZZay acku drusn  as ismun as ittawesn isey nnes,is ggudin iHyaD lli ur frikn s utig n waggwa nna yusey s usirm n wad t issiweD i wi-lli kercxen(Dormir profondément)meqqar suteln asn wuccan ur igin xas ifgan nna asn iran aslubbeD. S mendat (Petit à petit), asirm nnes ikkan idrus ar ittexitir iddegh tessigg tifawt maca ur is ucin (Sentir, se réveiller) xas kra n iwdan (medden, midden) izumn awd nitni. Ay-nnagh as imseqsa umedyaz nnegh « Yidir » f ukud nna dis ttacin imnuddemn (Les dormeurs) ad as awsn aggwa ard yawD aghbalu n udalis amazigh af ad kkesn  taghufi (Au sens de manque), fad, anzaf (Forte envie) n tiggurg (La liberté) d timmuzgha. Ur tuley tifawt alley terra tallest maca ur tuli alley yastaw umedyaz nnegh d inegga nnes  ad asin anezgum  n udalis d ugharim imazighn bac ad mnalan (Confronter) d ukufD ar k igh afin  asammer g uzur (La surface) n usun (La connaissance, la science). Aggwa lli usin inefrak isul izDay ur as izmir (Pouvoir) xas adrar n « Tubgal »g tidmi (La conception) n tmedyazt nnegh « Rabha Abdelmalki ». « Tubgal »adrar ijgeln kigan iga tadugamt n tmazirt nnegh. « Tubgal »iga azayku ibedda dat ukud d uratim (Le destin) am uzebdar (La digue), yusey aggwa isettuln n ugharim d udalis n imazighn meghar yucl t uberraniy, yurar gis, isul iga acbar (Le rempart) n imeghnasn itteneyyacn (Viser) f icba (Les cages thoraciques) n icenga iran ad ten  selken (Conquérir). « Tubgal » ur dju t irri awdyan acku ur djin icna i awd yuk (Yan). Ur ar ireZZa, adfel nnes ar itteddel itersawn (Les blessures) nnes s tilbixin. Ay-nnagh as ibedda tubdda n wasaD maca amezdagh nnes isul ddaw tunant (Le mauvais sort) lli ur tagh awd yuk am ay-nna inna umedyaz nnegh « Afaddam » lli gan dar s isunaf (Les sentiers) tallest, dda ur yufin igharasn g tmazirt, lli ur yannayn xas aluD (La boue) yugern islli (La pierre) s mi ? Is ur tli tmazirt nnegh tinmal n ils amazigh, is ggudin irgemayn (Les analphabètes), is drusn wi-lli usin anezwum n udalis d ugharim imazighn, is ggutn wi-lli innesdemn (S’écrouler) ddaw uäkken n idalisn imugar (Amugar : l’intrus), is suln izerfan idelsan imazighn ur ta ttuZghan (IZgha : Dresser une tente), is ar ttigutn wi-lli itcan abazin (Repas simple), ur ilin awd yat twuri. Tagh t tunant lli ur tagh awd yan is ur yufi tamunt g ubrid issuddan  s izerfan n udalis d ugharim imazighn d tilelli n timmuzgha  d ujuy nnes zeg waDan n ukufD.Ay-a ayd igan asirm n umedyaz nnegh d uswengam axatar Mass « Mohammed Chafiq » nna idman ayyur zund is iDer, ayyur n mi ? Ayyur n timmuzgha ?!Ayyur n udalis d ugharim imazighn ?!Da ttighilgh is isken afgan amazigh lli ikkan iga izm aha gin as icenga taweryit(La ficelle)  ar t issudun zund aserdun ,ikkan iga igidr imyarn ad yawgh (Manger) i imitar (Le pluriel de :amudar) yaDnin aha idewel ar itsetta ilammen am uydi  ar t i kkatn ifullusn ,dda ikkan iga ayyis aha yaghul  ar ishurruD(Braire)am ughyul.Ar t i Herrin isemgan alley ittu tiruca nnes.Ittu uyyis irefsan(Les qualités morales) is g wallad(Au lieu)n wad isinHir (Hennir)ar ishurruD ,g wansa n wad imxerTTaf d icenga ar ittasey ay-nna sektern ghif s ifatarn (Les esclaves) !!Ayyis ikkan itteyassen s unumka (La dignité) nnes idewel iga allal(Le moyen)n usisey (Le transport) dat imkkusa n usdarray lli ikkesn i igidr acxarn (Les griffes) alley ittu asarig (La cause)n ili nnes.Izm n wassenaT ,igidr n indiwass,d uyyis n uzra aghuln ttun negh zlan allal n umzagh (La déffence)acxarn d tdugamt n ughrurm tarikt (La selle). Igidr ikkan ar issiwid idewel asDes (La cible) n tqennifin (Les becs)n tfullusin.Izm ikkan iga agllid n tmazirt nnes ar ittuHray s tweryit .Ayyis ikkan igan tadugamt n umlasay (La lutte), n userhu (L’honneur), n uhaggar (La noblesse), ur yad igi xas allay n isey  issenfun  i isemgan !!Amuttey zeg ijjegal s uzddir imsasa d taDuri n wayyur,annegzi n usidd, asgudey n tallest maca ku ixiti(L’état)dar s tigira nnes.Ur ttuyaqqil tifawt ad tessigg zi tuZZumt n igenna,ur ittuyaqqil izm ad innesrurm zi tweryit ,igidr ad israr axbacn (Les griffes), ayyis ad  israr asinHr d tarikt nnes.AsinHr ur igi xas tadugamt n wawal amazigh uzdig.Meqqar da reggweln imazighn zeg umaccu  iddegh ghaln is iga aghelyas ad ughuln s irefsan nsen g yan wass adday zutfn acarid(La vérité) n umaccu nna issufn(Enfler) atta(L’esprit) nnes alley ifka i urakw(L’âme) nnes ajanig(Le corps)d ighijder(La fourrure)n ughelyas.Amaccu ur igi xas amekkasu n usdurrey iggarn itnan i uyyis n  umazigh.Ur illi xas asidd n tafuyt ayd innan ad isfugg (Détaler les défauts)iskestufn(Les illusions)n imkkusa n usdurrey.Maca tsul tallest tga tameddakwelt n imazighn am ay-nna inna umedyaz nnegh « Rachid Aadnani »g tedyazt nnes « Agelmam »acku teffer tafuyt Dart tewrirt aha ffeghn ihaqqarn s tama n ugelmam ay-nnagh as festan igwra.Is ggwedn ad ten gmern ihaqqarn igan imttilsn (Les nocturnes ,les malfaiteurs) ittawghen i uksum n wi-yyaD !!Tallest tella da tessiwid mayenzi glin ihaqqarn igra ghif ifesti ,ar ttigutent tkessaD  maca azzan ur iksuD kud iger iselli  g ugelmam  far ad ibbey taratsa(La grille) n ususm acku ifrek is tman tallest d ids d twacult (La famille)nnes d inaragn (Les voisins)nnes.Igza is tallest ayd ighnan(Créer)abghas(Le courage) dis alley ur yad issin tikssaD aha ar isnuccug agelmam mar ad sawln ihaqqarn (Les corbeaux)s wawal udwis,ad ssikzen ili n igra igan  tidugamin n imazighn lli kkan ihaqqarn art en ssexlaän .AHenjir abeghsan ighal is gan igaywarn imazan nna da ssiciyn igra mar ad ssutern amur nsen g tudert ddaw izenZar n tafukt.Ur ttuyaqqiln imazighn zeg usmentes (La provocation )d unzal (L’excitation) n icenga nsen  far af ffeghn tawinst n ifesti  ,ad mmectin ,nkern tanekra n tamunt ,ad ttern izerfan nsen g tajumma taberreHmut n usidd n tafuct iddegh tghezzif tallest alley tezdey tifrawin dar tmedyazt nnegh Fatima Taki alley ggudin  iDan aha iggudey ushubb n iherdan (L’aboiement des chiens) day jlant tfawin ,uckan iberdan ,idderghl ufgan  alley ur issin xas anuddem d twargit,iddel g tagant ar as tseghrut  taghukt(Le hibou)nna  tesdiddey(Menacer,intimider) tmedyazt aha tessectey as iD nna gis  t ittawey wasif n ufitur ,n ircan,n ziDmmu (L’ égout).Tahuct(Le hibou)ur tgi xas tadugamt n tallest ,n uganid(Le mal),n ulkad(L’injustice).Ar t tessiwid tmedyazt nnegh s tigira nnes takesnant(Tragique)iddegh ur tgi xas tiximmut(Personne sans valeur) taf ad ur yad da tesseDrar(Déclarer)tallest.Asirm n tmedyazt nnegh ad yagh wafa g iD,ad issadd ubrid n ufra .Maca g wass mi as nnan medden iga as yiD amalu nnes ur  tannay xas irbi n tallest.Issekned t iD amrumD (Le traître)nna ur igin amalu n uzal am ay-nna ghaln medden nna ur ifkin xas udm abexxan (Noir).Hat ur igi Id xas asghenudm(Le masque)n uhmic (Le satan)ittawghen g uksun n ughendif .Ahmic amttilles nna ur t ufin medden ila kigan n iseghnadam cammela (Exactement)am tallest icenkern dar umedyaz nnegh « Addi Bouarfa » innan g tedyazt nnes « Ayt tallest » is meqqar tella tafuct negh illa wayyur hat tella tallest n tallest issenDafn (Endolorir)ul n umedyaz nnegh « LaHsen  Uyas »imseqsan  g tedyazt nnes « Mantur ?»ghif usidd n tafuyt nna iTfar alley tekcem aman  aha ur ghur s asfeD (La torche)ma s ittesadad agharas n tiggurg(La liberté) .Maca inZa (Etre certain) zi tuffut.Ur ikkul ad ikmes agDiD n tiggurg acku tillas ur ghlilent (Ne sont pas perpétuelles).Cas ittedder ar txitir taziri(La lune) nnes.Meqqar tenneyrur (Tcenker) tallest hat ur tezmir ad  tawey ayyur ids,ad t i teffer.Imseqsa digh f ukud n ujuy  n wul nnes zi waDan (La maladie) nna t yaghn  zi tallest, f  ukus n tagut  d isnnan irecgen g wul nnes s tghemdin (Les pinces)id wi-n imadan yaDn hat ur ten iwiDn imazighn .Yuccel ad imukl ku amazigh n unezgum nnes d wi-n ayt ma s imazighn .Ad ur iseksiw ad isrey tinbaDin n imadan yaDinin aha ittu ti-nes.Hat angaZ nnes ayd as izwarn.Yuccel ad isnubbec ghif usafar nnes g  ugDiD igan agabib n tiggurg , afuley,aburz, d unumka iddegh ar ittaylal g igenna amajjeyal,ar itterus di-nna ira .Mec ighal umisDew nnes is t iTTaf hat ur ikmis xas aDu.Iga wan umarur isseknadn anffadu.Tilelli tga agDiD ur ittaghn tarakcut (Le piège).Meqqar t isDew cra ard innemrurey(Epuiser) hat ur inni ad t ikref.Ur ikkul ufgan ad isalka (Haleter)ffir as ,ad izgezDuf is ilcem  meqqard (Au moins)xas tasaywalt nnes maca s ucrad (En vérité) ur ar as ittegger(Toucher) iddegh ar as terreftal ay-nnagh as idder g tallest aliD(Toujours)minzi tiggurg tga asidd .U-nna t iran inzegh-d agelzim d ulgun am ay-nna inna umedyaz nnegh « Hah »g tedyazt nnes « Afar »Hma ad isselfufH (Déraciner)isulam(Les racines profondes) n wafar (Le chiendent)igan tadugamt n uberraniy ameslak (Le conquêreur),ur ittesuDn xas i tughrift nnes ad tnew(Expression qui veut dire ne chercher que son intérêt personnel),ur ikkatn xas ti-n ighf nnes.Immughey as (Avoir le cœur écoeuré)wul  kud yannay izm igan tadugamt n umazigh amezdagh asnemdan(Authentique)n tmazgha ur yad ixriD amya (Expression qui veut dire ne rien gagner),illigh isnighs uccen imyarn ad yawgh  g uksum n tixsi yajjuy zi tibrT(Le sommet) n udrar far ad yawgh i tfiyyi n tfullust  am ubagug(Le renard),kud iäla udm amazigh isllaw aha yulwu day igen ar icheycur(Délirer),mec ibedda ar isbertu,terzag as tudert,ar ittawgh am umerd(Le criquet) d tmurghi(La sauterelle) ,icenkr tallest d tifawt,isenyama t  wafar ,yudr i wallen ,,yuley s udrar iddegh izemZaT ubaghugh igan tadugamt n uberraniy  asdarray(Le colonisateur)iselkn (Conquêrir)tamazirt sellihwant akw aZaghar nnes ademnat(Fertile)far ad t ikkes i id babin nnes nna bDan ghif sin ikabarn ,yan iTfar aberraniy idweln aDggwal nnes aha ifel tawacult nnes tasmendant ,aha ismar as wawal ,aHidus,tesmar as tarwa  d taymat,id wa-yyaD iggufey s tibrT n unumka ,awnag(L’indépendance) far ad igerwel(Se révolter).Maca meqqar ilkem uswir n itsen imazighn afasin ddegh n tirizza(L’infamie)iäla umedyaz nnegh  g idir(L’horizon)yan ifili n usidd ,ar  ittezur  ard tlal tifawt zi tyuta(L’utérus)n  tallest adday sselfufHn imazighn isulam n wafar s ugelzim d ulgun ,s imassen n ugerwel iddegh tifawt n tiggurg  ur ar txessi g ulawn imci nna inna umedyaz nnegh « Abdelbast Moustaphaoui »lli iran ad iseqsa agDiD f  tiggurg lli ira zi temZi nnes maca tararit tsul dar ugDiD igan tamatart n tiggurg.Ifili n usirm ur ta izur ,isdid ,da Zar s itteganna umedyaz nnegh « El Ghezwani » lli iran zi tudert ad tezmummey mar ad iTTaf awullu ,ad ikrez.S usidd n uzmummey  as inna ad yannay udm n tudert  g tallest .Igh ur illi usirm n tiggurg ad teclef tallest tudert akw,ad teddel igran n tayri,ad bexxin imghan ,ad ggadin ifsan n ughunfu(Le fait de détester) ,ad ngaln ulawn s ufughl(La tristesse),ard ur yufi mayd as ittesfaDn imTTawn  nnes minzi gan am wi-n uslemya (Le nouveau-né)g ugwwal n tudert nna ur issin xas tayri .Hat iga agellid n tayri iddegh ur izmir ad ifek aghunfu.S tamelsi(L’innocence)n urakw nnes issudda yas wul s tifawt n tayri igan arazif (Le cadeau)n umeghni(Le créateur).Ifrk is man imazighn  s uzda n ighSan d iZeghran ,is da tteggwedn ad ur txitr tjumma(La superficie) n tayri ddaw tallest  aha beddin am iderghaln,am isekwla nna ur ar sseflidn xas i uZawan n urakw nsen.Ira afus umlil n iws n tayri,n tiggurg,n ufuly,n twiza,n tamunt ghif ufaris(Le produit) ddaw izenZarn n tafuyt ,ddaw usidd n imal,n ufra.Ira ad ur ismuttey uledjuy(La fleur)inil (La couleur)nnes zi tamlli ar tabexni,ad ighlel ugama g ughmu nnes,ad izwu ughbalu nnes zi imTTawn irzagn ,ad ur izum(Etre solitaire) g yat tighmert am ay-nna ighal umedyaz nnegh « Adads Mohammed »g tedyazt nnes « Asekka ».IHmmeq(Ne pas  consentir) umedyaz nnegh s uxiti(L’état) n umazigh nna iqqiman g tallest alley itteyattu aha ur t ibdir awd yan zeg iferghas n usun lli sxitern akw imadan asl(sans)n wad bdern amadan amazigh s u-nna iklel (Mériter)ay-nnagh as inzeD (Ordonner)t ad yasey aDar ,ad immatr idir ,,ad ighDef (Faire attetion)s usekka nnes s wamak n imal nnes acku isul idder meqqar ur da ittenuy  xas taserdunt g uzmez n useglm(La fusée).Iddegh iteyattu yuccel ad inker ,ad yuru adayin(L’Histoire) nnes ,ad ictey tamanget(La gloire)nnes kud irra ugllid « Ccicung »Aferäun aha innebeD g tmazirt n « MiZra »g yat tifrekt(L’étape) n ukud.Yuccel ad ur itteqqel ad ghif s sawln isedyan (Les historiens).Iqqen t ad isawl ghif ugayyu nnes ,ad iseksiw s imal ,s tifawt itteksen tabexni n tillas am uy-nna inna umedyaz nnegh « M’gani H’ssaïn »g tedyazt nnes « Tifawt a atbir umlil ».Atbir umlil ikunsr g twada nnes kud tuley tifawt,ar t yakka usidd i usidd ,ighzzif as ubrid,iga as timadliwin  d idurar .Ar itteddu ur iwHil ,ar issaram ad as teg tifawt am useklu n « Ddilit »nna da ittemun d wakkaz ar afella adday afin aman,ad tessergh iZuran n uZan ,ad tessefsey agris isgharn imghan wan wakkaz ,algu,alizaz,d ifessi.Ar irettu ad tlal tifawt nna gis ittasey agelzim lli sis isyili asslim i ubrid ,ilkem imi n teggurt asl n wad ireftl(Trébucher).IzuzD (Au sens d’espérer)ad as tekkes ighetran illan g ugharas nnes Hma ad ur ittili uters ,ad idder umazigh g ufra iddegh iga atbir umlil yusin azan nnes .

   Ar tettergh ad i ssexendn imedyazn nnegh mec zgelgh taghuri n iDrisn, igh ur ten bdirgh acku ur ta ufigh ad ghergh akw ay-nna illan n usenflul udyiz.
          
Adriraw (La référence) : 
*Agelmam n umedyaz Rachid Aadnani.Tsghunt n tifawt, aynun 02, tasna 21.
*Tillas n tmedyazt Fatima Taki .Tasghunt n tifawt, aynun 03, tasna 14.
*Mantur? n umedyaz Lahsen Uyaser.Tasghunt n tifawt, aynun 03,tasna 27.
*Afar n umedyaz Hah.Tasghunt n tifawt, aynun 03, tasna 26.
*Tirelli n umedyaz Abdelbaset Moustaphaoui.Tasghunt n tifiwt, aynun 03, tasna 27.
*Ayt tillas n umedyaz Addi Bouarfa.Tasghunt n tifawt, aynun 04, tasna 18.
*IDer wayyur! n umedyaz M.Chafik.Tasghunt n tifawt,aynun 06,tasna 22
*Tagh i ur tagh awd yuk n umedyaz Afaddam.Tasghunt n tifawt, aynun 07, tasna 32.
*Tifawt a atbir umlil n umedyaz M’gani H’ssaïn.Tasghunt n tifawt, aynun 07, tasna 46.
*Afus umlil n umedyaz M.El Ghazouani.Tasghunt n tifawt, aynun 07, tasna 46.
*War ism n umedyaz Rachid Aadnani .Tasghunt n tifawt, aynun n 08, tasna 44.
*Aggwa n umedyaz Yidir Kawsen.Tasghunt tifawt aynun 08, tasna 44.
*Tubqal n tmedyazt Rabha Abdelmalek .Tasghunt n tifawt aynun 08, tasna 45.

 Yura-t : Mass Arhazaf Mohammed