14/03/2011

Akwlu

   Akwlu negh inil iga tadugamt n  umziray, n uzdukl (La pluralité),n umyilla ,n uhuskey(La beauté) d unuzret(La diversité),d unDay(La variété.)Akwlu ar ittemun d wamak as fkan medden gh uncek(Selon)n uxiti n urakw nsen .Igh tman  tamlli d usidd ar ttemun tzughi d uZugh .Medden annayn asidd imellul ay-nnagh as snumeln tamlli s tdugamt n ufra(La paix) d unnirs(La sûreté).Annayn digh aZugh izeggwagh ay-nnagh as gelmen tazughi s tdugamt n tnughi,n tirit.Snighsen digh tizzegzewt n ugama ,n ufaggu lumn g uzmez n tifsa ay-nnagh as snumeln tizzegzewt s tdugamt n unebber(La croissance),n tifsi,n ufra d unnirs.Annayn digh g imir n unebdu tiwerghi n imendi ay-nnagh as snumeln t s tdugamt n ufars (La production)d uZm(Le jus)n unlli (Le cerveau),n uswingm d usghilel(La méditation).Annayn digh tallest tbexxin ay-nnagh as t i snumeln  s tdugamt n uzuD(Le mal ),n uzDam(L’injustice),n ufughl(La tristesse) d ugardur(Gar tudert).Akwlu negh inil ar ittemun d ughnan (Les créatures)akw mayd gan ifgan,imitar(Le pluriel de amudar),imghan,d ibersitn (La terre).Akwlu iga aqelbus(Le côstume)nna as itteyassan ku ughn .Illa ghif mennaw n wanawn.Iga wan ilm i igheSS.Maca is tella tudert s ukwlu nnes ?Is tteyassen s yan wanaw n iniln ?QqiT(Rare)is imseqsa cra d twengimt(Au sens de la raison) nnes  ghif inil n uskkin nna isnighs g ugama.Illa ufgan ur iseqsan ghif tudert d tayri am ay-nna  izemmem umedyaz nnegh Mass « Lissane Eddine Abderrahim »g tedyazt nnes Akwlu n tudert » .Irna is iga ukwlu zund aman meqqar ur lin inil negh stin(Au sens de s’isoler,être spécifique) s inil nsen nna mi ur zDarn medden ad sseflesn (Décrire)s yat tawalt.Akwlu iga zund aman ,aman da ttasin akwlu n wansa ag llan.Aman n wasif ar ttezwighn adday Hrin ibersi azeggwagh,ar tezzegzawn asag ikk ammas n tagant.Aman n ilel gan izerzaqn(Bleu) iddegh ddaw izenZarn n tafuyt ar sefriqqin(Refléter)inil n igenna.Irna(Ajouter) digh umedyaz nnegh is ar itteksuD akwlu !!Iggwed zeg inil iddegh iga tadugamt n umziray, umyilla, uzdukl, unDay  aha ar issara ghif ukwlu n tikssaD !!Is lant tkessaD inil nsent  xas mec ur igi tiwerghi acku asag iksuD ufgan ar ittwerigh udm nnes ?! Illigh ar issiggil umedyaz nnegh ikwelwan yufa yan wanaw g udfel ,izutf(Découvrir) tamlli nna ur yufi g waman .Adfel iga gh tumast(L’essence) nnes aman iqurarn maca igh ifsey ar ttusmur(Disparître) tamlli nnes !!Is ur lin waman inil nsen mid ur izmir ufgan ad issusen inil nsen s yat tawalt ? Ay-a ar isDuhlu, ar ismutul (Stupéfier) tawengimt.Ma ani akwlu n waman igh ngin mec ur igi wi-n usughegh (La transparence) ?!Igh igen umedyaz nnegh ar ittewarga udm n tudert am wi-n tesdent(La femme)nna ghif s ar ttadumn waman isemmiDn.Illigh ten imDey yufa akwlu n tudert nna ur igin xas asughagh ,azeddag .Akwlu n tudert itteyafa g uzday n tesdent d waman uqrifn .Tasdent tga tadugamt n tmazirt .Aman ismmiDn gan tamatart n unZar.AnZar ar isinfis g udm n wacal d ubersi aha ar issufugh zi wabuD nnes imghan ,iledjuyn (Ijddign)ghif mennaw n ikwelwan ard ig uzur (La surface) n tmazirt aferqaqqac(Multicolore)am udm n tesdent. Ikka tizwiri lligh ar tekka aman n unZar far ad tercel(Se marier) turew araw nnes.AnZar ikka iga acaman (Dieu)n imazighn iga timeqqa n waman ur ilin yan inil ,maca di-nna da iTTar ar itteghmu s inil n udghar.Iga am taswakkayt(Le camélion).AnZar ayd igan aghbalu n ubluls i tesdent d usedemnt (La fertilisation) i ubersi.Abersi iga tijjent(L’origine) n ujanig(Le corps).Aman gan atras(Le fondement)n tudert.Tamunt n waman d ubersi ayd yakkan tudert taferqaqqact .Tamunt n tmazirt d unZar igan acaman nnes ayd yakkan i tudert s ikwelwan nnes izdakaln(Pluriels).Tamunt n tewtemt d uwtem ayd yakkan i tudert azubdu nnes unDiy (Varié).Ur djin telli tudert tar aman uzdign wala tella tudert tar amttul (Ibersi ademnat :Terre fertile),ur sar telli tudert tar tasdent d urgaz.Tudert tella g tamunt n igenna d wakal.U-nna itteksuDn akwlu ur igi xa garafgan.Amedyaz nnegh isawl s wassagh n ucengu itteggwedn zeg uzudukl n iniln ,ur irin ad iskussen( Proposé pour dire :Reconnaître )umziray ,amyilla,azdukl meqqar iHsa azan n ucaman nnes.Inil lli izutf umedyaz nnegh illa g waman asag qqurn .Inil n tmelli isqerqacn (Eblouir)allen n wi-lli ur myarn xas ad annayn akwlu n ilm nsen aha da ttighiln is ur illi mayd t yufn ,wi-nna meqqar ighra asn Rebbi ad sghileln ughnan nnes mar ad aczen is ten ighna ghif mennaw n wudmawn d iniln ur  rin ad felsen s umziray d umyilla d uzdukl iddegh gan iderghaln n wul.

Utur n ussexned:
Ikka g umagrad n « Iyyu »righ ad ssefrugh « Tasdent »s « Femme »aha ur ssingh max alley tetteyara tawalt tafransist dat tawalt “Tadelsa”igan “La culture”am u-nna ssen imeghran iburaz.

Adriraw:
*Akwlu n tudert n umedyaz Mass “Lissane Ddin Abderrahim” (Ar ssaragh alley weHelgh g itsen waynunen n tesghunt n tifawt nna ligh ur t ufigh.Ur ikkul ad ttufser tedyazt ddegh g ca n ughmis yaDn ittemukuln s usenflel amazigh.Ssexendat i tiklit yaDn.

Yura-t: Mass Arhazaf Mohammed          

"Tinu" n mass Ouagrar tga sul tingh

   Issufgh d umdyaz imqqurn mass Mohamed Ouagrar yat tadla tamaynut n tmdyazin mi isti s ism: tinu.
tawckint g llant 56 n tasna tuma snat tmdyazin imqqurn immimn igan tarzzift i tawtmt, ig asnt s ism: tinu d waẓ.
   Tazwart n twckint ad iskr tt uslmad Hassan Raqbi s tfransist.
tffgh d twckint ad gh ugadir, tg tis snat ḍarat n twckint ns izwarn: tinitin lli d issufgh usinag agldan n tussna Tamazight gh usggwas n 2004.
   Tagharast n tirra n mass M.Ouagrar ar d tssa gh tmdyazt taqburt taklasikit gh isqquln macc tkcm ar adif n tmdyazt tatrart tamaynut, s mklli s izṭṭa iwlafn, ignu sis tiguriwin, isni (composer) sis izlan.

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net 


Lahcen Zaheur yuls agh "εica mu ighd"

   Iffgh d I mass Lehcen Zaheur yan udlis amaynu zg tzrigin n usinag agldan n tussna Tamazight, adlis ad iga yat tfust n umiyn d tnfusin n tmazight lli ismun mass Zaheur g gh kra n tmizar n sus zund ulmbark d mammas d tarbit n ugjja d waẓar n tbagha d tilkit d iwṭṭ ns.
   Ism n εica mu ighd lli isti umara I twckint ad n umiyn iga nit azwl n yat gh tnfusin n udlis ad.
iffgh d udlis gh 134 n tasna s tfinagh d uskkil alatin.
ad d nsskti mas d yad iffgh I mass Zaheur kraḍ idlisn yaḍn, gan mkad:

-         Muzya (tawckint n umiyn) ittyaran s uskkil aεrab gh usggwas n 1994.
-         amussu n umalu (tullisin) gh 2008
-         isggwasn n tgrst (tullisin) gh 2010

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net 

09/03/2011

Lalla Faḍma n Summer (1830 - 1863)

    Lalla Faḍma n Summer neɣ Faḍma n At Sidi-Ḥmed n Warja, d tameṭṭut i ikecmen deg umezruy n tmurt s ibeddi-is deg wudem n wemnekcan afransis. Tlul deg useggas 1830, aseggas ideg d-kecmen Iṛumyen tamddint n Lzzayer, deg taddart n Werja, deg lɛerc n At-Buyusef. Taddart n Werja tezga-d deg webrid yettawin seg Micli ɣer Tizi n Tirurda, deg wul n Ǧerǧer. Isem n Summer i tewwi Faḍma, d isem n yiwet n taddart nniḍen ur nebɛid ara ɣef Werja anda i tedder Faḍma.
   Tekker-d deg yiwet n twacult n yemrabḍen, nettat d yiwet n weltma-s d kuẓt (4) watmaten-is. Baba-s Muḥend Ameẓyan At Sidi Aḥmed, yeɣra Leqran, d aɛeggal n Ṭariqa Taṛeḥmanit, i d-yeskker Sidi Σebdeṛeḥman Bu sin Iẓekwan deg useggas 1715. Asmi tewweḍ ṣa (7) n yiseggasen deg usemmud-is, tawacult-is teǧǧa Warja, tṛuḥ ɣer Summer anda yuɣal baba-s d Ccix n taddart.
   Faḍma tettuṛebba-d, am nettat am teḥdayin n tallit-nni, deg wansayen d leɛwayed n Leqbayel n zik. Maca, tewwi-d tikli nniḍen, yemgarraden d tin tezyiwin-is. Ur tettaɣ ara awal n yimawlan-is, tettefeɣ ɣer beṛṛa ɣer wennar n yergazen, ɣas akken tilawin n yimir-nni amkan-nsen deg wexxam, yerna dɣa ma yella d tamrabeḍt. Teffeɣ d “tamnafeqt”. Yuɣal d ttawin-tt medden d anzi, tin yekkren ɣer tayeḍ ad as-tini tuɣaleḍ d “Lalla n Werja”, ma deg yella tefka lebɣi i lebɣi-is, ur teṭṭif ara deg leɛwayed n zik. Baba-s d watmaten-is ḥeṣlen deg-s, tagi d tamsalt n “nnif”, gma-s akken ad tt-iɛaqeb, ḥebsen-tt deg wexxam acḥal n wussan.
   Asmi tewweḍ 16 n yiseggasen, yenna-as : “A Faḍma, aqli-kem-id tura d tameṭṭut, ilaq-am ad terreḍ axxam”. Tenna-as : “ur lliɣ seg tid yettarran ixxamen, a-t-an ara yi-d-ttasen kra n temsal meqqren d tid kan ara ḍefreɣ”. Baba-s, tebda tkeccem-it tugdi, awal ara yettazal, heddren, qqaren-as, ahat ur teṣfi ara. Akken ad tbeggen tidet, Faḍma terḍa ad teddu d tislit. Yuɣ-itt Yeḥya n At-Buxulaf n taddart n Σeskker deg lɛerc n At-Yetturaɣ. Teqqim deg wexxam n wergz-is ṣa (7) wassan tuɣal-d ɣer Summer.
   Deg tallit-nni, Aṛumi yebda yettaɣ-d tamurt n Leqayel. Deg 1837, yeṭṭef tamdint n Delles. Ssyin akkin, d nnuba n Budwaw, Tizi n At-Σica, Lberj-n-Mnayel, Dreɛ Lmizan d Tizi-Wezzu ad ɣlint ddaw tecḍaḍt-is. Seg yimir-n i iɛewwel ad yeɣḍel Adrar n Nnif, imir-n, i tekcem Faḍma annar umennuɣ.
Deg 1849, tesdukkel amennuɣ d Si Muḥemmed Lhacimi, yiwen n wergaz i yettekkan deg tnekra d-yeskker Bu Taɣaḍt (Bu Meɛza) deg Ḍahra, deg umalu n Lzzayer tamaneɣt. Wagi ṭṭfen-t Iṛumyen ɣer lḥebs deg Fṛansa, yessaweḍ yerwel-d, yuɣal-d ɣer tmurt anda d-yufa yeḥma useqi. Tadukli n sin yelmeẓyen-a, tessaɣ amennuɣ deg yal amkan deg Ǧerǧer, ssawlen i Yeqbayliyen ad beggsen ad nnaɣen mgal acengu. D amennuɣ ara idumen i teɣzi n yiseggasen.
   Ssyin akkin, Faḍma n Summer tessunded tanekra n Bu Tserdunt (Bubeɣla) s yisem-is n tidet : Muḥemmed Ben Σebdelmalek, i d-yekkan seg tama n utaram. Tessudes amennuɣ deg Ǧerǧer, tuɣal d ccif ɣef yiserdasen i d-teskker, i d-yekkan seg leɛrac am At-Yetturaɣ, At-Buyusuf, At-Yellilten, Illulen-Umalu… Tebḍa-ten ɣef sin yegrawen : amenzu d imusseblen d wid tettawin isalen, wis d iɛerḍiyen i “tmettant” neɣ iserdasen s leslaḥ. Tessuter deg At-Yiraten ad ɣzen tisrafin, i At-Yellilten ad xedmen akal akken ad afen d acu ara ččen deg tegnit n umennuɣ, i At-Iḥitussen, Dderna, Illulen, Tiziḍt d Texliǧt-Iḥeddaden ad d-xedmen ibeckiḍen d lbaṛud. Ass n 7 Yebrir 1854, iserdasen n Lqebṭan Wolf ẓedment-d ɣef wedrar,. Faḍma yesduklen iɣil d trebuyaɛ n Bu Tserdunt, temmuger-iten ɣer Wasif Userdun (Sibaɛu), deg Yiɛezzugen. Γas akken ugaren-ten Yiṛumyen acḥal yid-sen, yerna ifen-ten leslaḥ, maca, lɛesker n Fṛansa yuɣal ɣer deffir sdat n tyitwin n yiserdasen n Faḍma n Summer.
   Ger yimennuɣen imeqqran nniḍen i yekkren ger Leqbayel d lɛesker n Fṛansa, d win yeṭṭreḍqen deg wemkan imi qqaren Tacekkirt, deg At-Buyusef, ger 16 d 19 n waggur n Yulyu 1854. Din ččan Iṛumyen tiyita akken ur nwin, Marical Randon yeǧǧa deffir-s 25 seg yifesyanen-is, akk d wugar n 800 seg yiserdaen-is, ma d wid nniḍen selkenten iḍarren-nsen. M’akken yerwel yenna-asen i Leqbayel : “Ad d-uɣaleɣ”.
Ger 1845 d 1856, Ǧerǧer kkan-as-d seg yal tama, lɛesker d-yekkan seg Tizi-Wezzu d win d-yekkan seg Qsenṭina d-izegren ɣef Bgayet. Deg Yulyu 1857, lɛesker n Rondon d win n Faḍma mlalen deg Yiceṛṛiḍen, yekker imenɣi ger sin yemrigen. Amḍan n yiserdasen n Fṛansa yugaren s waṭas Iqbayliyen akk d leslaḥ i tesseqdec Fṛansa deg umenuɣ-a tessaweḍ ad tessenger yes-s almi d aneggaru seg yiserdasen n Faḍma. Tabɣest d tissas n wid yennuɣen ɣef tleli-nsen ur ay tezmir sdat n wehdum d-yeɣlin fell-asen.
   M’akken i tt-senzen, « Jean d’arc »-nneɣ akken i s-yessawal Rondon i Faḍma, yeɣli-d fell-as Jiniral Yusef, tameddit n wass, deg taddart n Texliǧt At-Σettu yeṭṭef-itt netta akk d tid-nni yellan yid-s. Wwin-tt ɣer Tmezgida, nnig Iferḥunen, anda yessers lekka-s Marical Rondon. Ssyin rran-tt ɣer lḥebs nettat d gma-s Si Ṭaher akk d 200 n yemdanen nniḍen i yettwaṭṭfen, deg Temɛemmert n Sidi Sliman deg Teblaḍt (ger Mdiya d Ṣṣur Lɣezlan) almi d asmi i temmut deg Ctembeṛ 1863, ɣef 33 n yiseggasen.
   Ugar n ṣa (7) yiserdasen n umennuɣ, Fṛansa, seg twaṭṭfa n Faḍma n Summer, teṛza Tanekra n Yeqbayliyen ɣef tlelli-nsen, teṛza Adrar n Nnif, teṛza Tajmaɛt n tudrin, tṛessa deg wemkan-is tadbelt-ines deg tamurt n Leqbayel ugar n lqern.
   Ass n 3 Yulyu 1995, wwin-d iɣsan-is ɣer Lɛalia anda teḍḍlen imeɣrasen n Tegrawla deg tmaneɣt. Almi d imir-n i yestaɛref uwanek azzayri s umennuɣ-is mgal amnekcan afṛansis. D acu kan anecfu aɣerfan ɣef Faḍma yezga yedder. Inzi: “ɣer deffir d Faḍma ɣer sdat d tiṛṣaṣin”, qqaren-t medden ɣef wayen i yettraǧǧun wid-nni yettnaɣen lawan-nni, ma yella rran taqejirt ɣer deffir. Akken diɣen ara naf ddeqs n yisefra fell-as, d tajmilt ɣef yiseɣ tla. Kra seg-sen :

Ass n larbɛa teṣebḥit
Ass-nni ɣef medden yeẓwer
Tafejrit mazal itran
Xati n win izerbzn yefḍer
Deg Yiceṛṛiḍen i temḥallas
Yexleḍ wemnay d lɛesker
Yekker uɛeǧǧaǧ n leɣmam
Deg tegnaw yuli iḍer
Seg kra n win iḥedṛen dinna
Xati n win imi ɣezif leɛmer
Marican bab n ukembbas
Deg yixef-is i iferru ccweṛ
Lalla Faḍma i d-nettzuru
Lal izebgan d lǧuheṛ
D Leǧninar i d lewkil-is
Weltma-s n Sidi Ṭaher

2
Amalah a Faḍma n Summer
Lal n wemzur d lḥenni
Isem-is inuda leɛrac
Tura tɣab ur telli
A-tt-an deg Sidi Sliman
Ru a yiẓri d leḥmali
...

Yura-t : Mḥend-Akli At-Ḥmed
Taghbalut : tameddurt.com

04/03/2011

22 iseggasen-aya i d aɣ‑yeǧǧa dda Lmulud

  
Ass n 25 di Fuṛaṛ 1989, yeɣli-d ṭṭlam ɣef tmurt. D yiwet n tgejdit ger tgejda n Teqbaylit, n tsekla tamaziɣt i iɣaben fell-aɣ.

   Wagi d Dda Lmulud At Mɛammeṛ, 71 di tmeddurt-is, tewwit temttant di Ɛin Ddefla. Aḍu-nni i as-d-izwaren aseklu-nni i d-izzewren deg webrid-is mi d-yuɣal si Lmeṛṛuk...Ikfa-yas awal.
D yiwen seg imusnawen i d-tefka tmurt n yeqbayliyen. D aqbayli yefkan tudert-is i wakken ad tidir teqbaylit-is, ad yidir yidles-is amaziɣ ur yeǧǧi ula d amḍiq deg akal n Tmazɣa. Si zik i d-yerra s lexber d akken ayen i d-ǧǧan imezwura d taɛkemt ẓẓayen, maca irfed-it weḥd-s s tufra.
   Yedhem tiẓgi n iwaɣezniwen am iḍ am ass weḥd-s. Awal-is yewweḍ ɣer Iqbayliyen, yessemɣi-d deg-sen tismin ɣef tutlayt d yidles-nsen, yerra-asen-d iseɣ, teddun s nnefxa, yerna-yasen-d tirrugza.
Dda Lmulud yenna: “Zik tutlayt-nneɣ nettmeslay-itt kan d ameslay, tura ilaq a tt-neɣer a tt-nettaru. Ma llan iɣerbazen akken axir, ma ulac wa a tt-yesɣer i wa: ma yesseɣri-tt i yiwen yelha, ma i sin d lfayda, ma i ɛecra d rreḥma, ma i meyya d lkemya. Yessefk a tt-nɣer argaz tameṭṭut; arrac n uzekka d yemmat-sen ara ten-iṛebbin di temẓi, s umata tafat n tutlayt tḥuza yal yiwen ur tḥerrem ula d ḥed”.
   Dda Lmulud inuda, yufa ! Issekfel-d tazrart n tmusni n tmurt n Yeqbayliyen, yerra-yas-d amḍiq i Si Mḥend U Mḥend, Ccix Muḥend U lḥusin, Yusef Uqasi akked imedyazen-nniḍen. Isselmed i ilemẓiyen awal, awal azedgan, tira n teqbaylit i d-yessukes deg yimi wuccen.
   Jean Pelegri yesseqsa Dda Lmulud: Anta tutlayt i s-tettarguḍ? Yerra-yas-d:“ttarguɣ s Teqbaylit idurar ɛlayen, s tefransist amaḍal ajenṭaḍ... uma s Teqbaylit kan i ttarguɣ”. D acu n wazal yesɛa wedrar ɣur-k? Yerra-yas:“Deg wedrar anda luleɣ deg-s tirrugza... deg wedrar anda luleɣ anagar irgazen kan i d-imeɣɣin”.
   Dda Lmulud ur yebɣi ad yili d wayeḍ, yebɣa kan ad yidir d Aqbayli. Akken qqaren: win ur nessin ur neẓri d meskin, netta yeẓra yessen, yenna-d. Dda Lmulud inuda abrid yessufuɣen ɣer tudert, mačči ɣer nnger n wegdud-is. Dda Lmulud yuggad a teḍru d wegdud-is akken teḍra d Iztakiyen yedren di temnaṭ n marikan n wanẓul. Ass-a, ayen i d-yeǧǧa Dda Lmulud deg igenni iban-d am rɛuḍ. Deg webrid-is ad neddu, amennuɣ-is ad t-nkemmel.

Yura-t: Mass Crif Wanuɣi
Taghbalut: tamurt.info


Amezwag

S isem nek a Bab n igenwan, amesmullu butmelliwini
Ad kcemgh awal s tallit f ureqqas n Rebbi Muḥemmadi
Tamella nek a bab n igenwan, ad sers-nt delgh, tesutl aghi
Nzug, ur nghigh ur usigh iman n yani
Nejla gh tmizar n wiyaḍ, ur sunfigh ur ligh asmuni
Rẓagen-t agh tiram, taḍfi felgh-tent ger ifasen nem a y immi
Ar iẓẓad unezgum ixef, teṛmi tighsi s iswingimen ukani
Ar nsemmktay, nall nsers, ur ufigh afsay i tmukras nnaghi
Ur nufa asafar, tiggas kerzen-t tasa, ul gan amaḍuni
Talalit ar talalit nek a y ayyur, nudd i y ixef, ar ukan neswuri
Gar tighrad gh ugeddil, tigh°raḍ nnegh rfufen-ti
Nekcem ddaw akal, tifawin n w-ass ur ar-tent ẓerraghi
Nekk d kem a tamettant, zund agherda d umucci
Igh njemgh ass-a, asekka d iḍgam ur gan yani
Adfel d usemmiḍ, yagh agh umareg nem a tafukt nemyar kem ukani
Izenẓaren nem uḍengh-ten, ar agh tkksen f tasa iriyen n uzwagi
Munen-d isegg°asen gh w-awelk n tudert, iktar s w-ussani
Tizi n usunfu gh imi n tgemmi, ar sduqur-ent ifelwani
Iqan-d ad urrigh s gh-lli gh nlul, nessum g-is tibbit nem a y immi
Ger igran d urtan, d unrar lli-gh nesrut nzuzzer kigan n isegg°aseni
Ad dagh nebḍu d wi-lli nemyar, nurri s dar wi-lli y agh yurun d wi-lli nit urughi
Azwag igh ikcem tasa zedghen g-is, aṭṭan war asafar ad gani…

Tarezzift i y-imezwagen imazighen imezwura g tmizar n Uupa.
Ass: 25,30/11/2010 

"Aggu n twargit" ilal-d ig tidt

   Ifgh-d ussan ad zrinin yan udlis amaynu n ultma tngh massa khadija Arouhal. Adlis ad n massa arouhal ntta as tiwi tasmghurt n usnflul asklan da tsnmili tbadut n 2M gh twala ns tis kraḍt gh usggwas n 2008.Adlis ad amaynu n massa khadija arouhal tḍi yast id 2M, tsti yas ultma tngh ism n "Aggu n twargit" (la fumeur du rêve), tlla gis yat tullist imqqurn imunn gh 46 n tasna gn iskkiln lli s tgwna tiguriwin ns win tifinagh d ulatin, iffgh-d s yan udm iẓiln iskr as mass Mouhib Aghnaj tawlaft bahra ifulkin i wudlis.
   Massa khadija Arouhal tga yat tawtmt yusin anzgum n tutlayt ns, ils n iẓuran ns, tg awd yat tmghnas immaghn afad ad tlkm tguri d uskkil amazigh illi lkmn iskkil yaḍn gh wamur ngh.. Maya-d ur a ittili amr s tuggas dusnin d unzgum ighusn, s mkad as iga udlis ad amynu "Aggu n twargit" wis sin dar ultma tngh Arouhal  gh igr n tirra d usnflul s tmazight ḍarat n twckint ns n tmdyazt "Aẓawan n urmmaḍ", nnurz ad sar ur iqqar ughbalu n usnflul ns ad ismrgha gh ignna n tirra d usnflul isfawtn i tasutin d uckanin.

Tura-t : Massa εaziza Nafiε Aza
Taghbalut : amaynu.net


Iyyu

     Iyyu negh may negh immi negh imma gan inumil  iman ghif yan wamak ,ghif yat tdugamt n ubluls(La fécondation) ,n tlalit ,n ili d tudert.Iyyu ,tawalt nna da isusru(Prononcer) wazzan negh arba ,negh aärrim,ghen afddam(Jeune homme fort),nigh argaz dat may s.Dat as ar ittemZey uxatar iddegh meqqar ixatr hat ur igi xas ameskan(L petit)  dat as.May n cra tga udm n tukki ,n uryabbuh(La pitié),n usyafa uzfiD(Noble).Iyyu tga aghbalu isman wi-dda ten yagh urifi.Immi taghbalut nna zi dis inessis ukwfay igan tiremt tamezwarut n tudert d uZamir(Toute chose puissante).U-nna tagh tunant (Le mauvais sort)ar iqqar i iyyu nnes mar ad t tejjenjem(Secourir).Igh teffegh may n cra tigmmi nnes ar tennesdamn (S’écrouler)ighurabn nnes d tannalin(Les piliers)nnes.Nettat ayd igan igejdi isman imeslaD(Les membres)n tawja g unrar n tudert.Nettat ayd igan timeHDit n trusi(Le trésor),n tkasit tadelsant .Nettat ayd igan taselmat tamezwarut g ugherbaz (L’école) n tudert.Ay-nnagh as ighra umedyaz nnegh axatar igllin n Mass Sidqi Ali Azayku g tedyazt nnes « Akwfay n immi »zeg wammas n ubniq nna gis ittukref mar ur tall ,afa ad ttini i midden is tessen is iwi s ur yucir amya ,ur ittu akwfay nna itteD zeg iffan nnes,is ur igi am wi-yyaD ittun tukki n iyyu nsen aha jemDen (Perdre)tamazight lli ten isxitern g ugwwal n may nsen.Issektey agh is nettat ayd igan taZult  i tiT nnes kud ilula,nettat ayd isaweln s umarg kud issekmeD ucengu ul n urba nnes.Issektey agh is fsan ijddign g wallen nnes acku ur tessin xas tayri.Hat zi tiT nnes ayd usin igDaD asallaw.IgDaD ur gin xas arraw nnes d wayyawn nnes.Hat akwfay nnes ayd igan tirgin g ul n urba nnes alley ur yufi ad t ittu.Isnghmes agh is ur ighwi mayd kkusan wi-yyaD ,is imnala (Confronter) d wi-dda ran ad bbin aZgher nnes d wi-n tsuta t iTfarn .Wi-lli ran ad nghin awal  g imi nnes ur ta ilula aha ur rin xas ad meln awal nsen i warraw nnes.Imseqsa ghif usarig (La cause)nna iglin itsen imazighn zi tsuta(La génération) tamaynut ghif tnughi  n wawal nsen g imawn nsen.Ay-a ar isseräab iyyu nsen igan tadugamt n tmazight d tmazirt acku nettat ayd igan tijjent (L’origine)n ufgan amazigh s mayd igan akwlu adelsan d ugherman .Iga ixiti(L’état) nnes am wi-n timilla n umedyaz nnegh Mass Omar Taous nna da ittarun arraw nnes i warraw n tiwetmin yaDnin aha ar tteggan g ufrux ,ar ttessu afdam,ar tteHbu s uäzuf ,ar ttatg aghtir.Ar as gherresn icirran s tjenwit .Ixub as waDu  i tmilla (La tourterelle)igan tadugamt n tesdent  tamazight nna mi kufDn (Etre alliéné)warraw nnes  alley ttun iyyu nsen ,tadelsa(La femme) nsen  aha tennughmr(Etre au coin) nettat aha tzum asl(Sans)urakw  amm is tettughres s ims n ukufD.Arraw nnes ikufaDn bDan d ids .Tezrey tibDi nsen aters ixatern yugern wi-n tjenwit n ucengu.Ay-nnagh as ighzzif ubrid nnes aha ikkur s tallest d ighetran(Les grosses épines)am uy-nna tenna tmedyazt nnegh Massa Rachida Oukemni g tedyazt nnes « Yyu ».Ghezzifn wussan nnes ,ggudin imTTawn acku tedder ddaw tassast aha bbeDin ibenZarn (Les cheveux blancs)g ugayyu nnes ,nghubn ibexsa(Les fissures) g iwerzan(Les talons) nnes s twada s uzir(A pied nu),s ukerfes ,s tmara ,s tnunat.Maca meqqar yussa Zar s ixiti nnes tsul da ttarew iäerrimn izraragn(Au sens de libres) nna ur zzehzan wala hwan ,ur issin i tguni wala aghimi g udghar,zdin tawada Id d wass Hma ad awDen ay-nna ran  mayenzi ran tudert i iyyu nsen  tamazirt d tmazight.Asirm isul idder ,izdegh ulawn n wi-dda ur t ttun.Id amuttel hat ad iwwet wi-dda ur sis tmukkuln (Se préoccuper).Tezwar s umaDal  nnes,tezwar icenga aha tamZ adghar axatar nna ran wi-ddegh ad as t awin s tixnnubas (Les ruses)d  tixidda (Les intrigues)d tiknnad.Maca wi-lli ur ttun iZuran d isulam(Les racines profondes) nsen ,ur ttun iyyu nsen ,usin asafu n usirm ,ar tteddun g ugharas n n usgurg d ufuley meqqar kecmn aghezzu d ubniq am ay-nna yaghn amedyaz nnegh Mass Azayku  hat ur ksuDn armumgh (Le terrorisme),suln beddan g ughefsay (La gare)nna dis ar ssegdudn imeghnasn iferkn s usariD (Au sens de l’affaire),wi-lli ur Hmiln akufD .Wi-lli ur rin ad ttun tadelsa tanamayt(Maternelle),tagherma tasmendant(Authentique),d iniln (Les couleurs)d izenZarn  n tmazirt.Tra may negh iyyu nigh  immi ghend inna ad tcebber g udghar nnes axatar aberreHman (Trop large)far ad ur ig agwdef n tmilla nna Zar s teggafin warraw n wi-yyaD bac ad as acern tiglay aha iweghn asent day tcin awd ikeyyawn nnes aha nnarzn (Au sens de convoiter)awd g uksum nnes igh ur djiwn.

Adriraw :
*Akwfay n immi n igllin umedyaz Mass Ali Sidki Azayku, tasghunt n tifawt aynun 07, tasna 11.
*Timilla n umedyaz Mass Omar Taous, tasghunt n tifawt aynun 02, tasna 32.
*Yyu n tmedyazt Massa Rachida Okmeni, tasghunt n tifawt aynun 03, tasna 15.

Yura-t: Mass Arhazaf Mohammed