04/12/2010

Timḍelt tamezwagt

Tizi lli gh tumeẓ tafukt ammas n igenna anfen as imedla, tuzen-d izenẓaren nes gin-d tizza igezzin ilem, zgern tagheṣṣa2 inew, awḍen inkan n tumert gh w-ul, ssenfden i w-afa n udwatṣuden i tirgin nes lli mu yudd uṣemmid n tgerst gh tmurt n Fransa.
 
   Rẓemgh taggurt n taddart, gwzegh yantsnat tsekwfalin nnigh ad marrigh, wattsegh tiswak d isaragen n temdint taqburt, smmassegh aḍar senduhdugh aswingem, kwfsegh gh iḍerfan n tgerrawt4 inew amud n iswingimen inafawen5, kḍugh tujjutin n ijeddigen lli mu tkkes tefsut isekraf n udfel d ugris, ẓergh imuẓẓalen6 gh midden anfegh i y inssuraf7.

   Iwin iy izmuẓẓal ar imi n usmḍel n iserdasen8, biddegh. Iḍer-d fella yan useqsi ig askerf i twada inew, sizwaragh yan uḍar sgurugh yan. Ad kcemgh negh uhu ? Mac ma ra-d skaregh ger timḍal gh zund anaw ad n w-ussan lli gh yummer ufgan d w-addag, tmmerkes g-is tujjut n ujjig ifsan d uraren n ugḍid isummern gh urtan. Mac, annigh-en yat temnaḍt gh usemḍl a-d munent g-is timḍal n iserdasen imuselmen. Ghalegh ma y an tizi lli gh-en utegh s iẓri aẓru n yat zegh timaḍal, annigh-en mas g-is ikker uferras9 ayyur d titrit ; ut-d zund tin iṛumiyen lli ilan incaten10 negh tin udayen lli ilan titrit tamesḍist.

    Sizwaregh aḍar inew afasi bdergh assagh n Messi negh, ibbi-en g-iti w-awal, ibbi unyalkam ger iy d ixef inew awd ntta. Kcemnt iy kra n tkeṣṣad, ikucceḍ akkw ilem, iburec; ghalegh is y tumeẓ tawla n uṣemmid. Mac tidet ad st inigh, adghar a-d gh lligh imyawaḍ1 d umaḍal n imettinen2, imyallaḍ3 d win imuddaren4.
  
   Sutelgh f tesga tafasit, biddegh f temnaḍt n iserdasen imuselmen ar aqragh ma-d ittyuran f iẓran n timḍal nsen. Ufigh-en mas-d azgen n iserdasen ad immut gh umenghi5 amaḍlan6 amezwaru n 1914-1918 ; azgen yaḍen immut gh umenghi amaḍlan wis sin n 1939-1945. Iserdasen ad akkw gan tarwa n Tmazgha, zegh Amurnakuc, Dzayer d Tunes, igh ssunfegh yansin isaliganen lli d-isen ittuyemḍalen acku gan awd netnin imuselmen.
  
   Id bab n timḍal a-d gan zegh idefriren7 n imanḍaben8 gh tzemmalt9 tafransist. Tkkesten tenbaḍt n Fransa gh uzemz a-n i ayt darsen d tarwa nsen d tmazirt nsen ; teg ten d ukeccuḍ ma-d icetta w-afa n umenghi gh inkan n imaghen gh uṛupa. Feln tabbanka, asemmawed, ilemḍaden d tayessa lli f-d nkern, sselsin asen icenḍaden10, fkin asen ticenyanin11 amẓen abrid, ssudun agherrabu wattsen ibawilen12, ilin ger izrgan n unezwi13 d uldun. Irgazen a-d traten Fransa ad as gin tiwisi d tilila gh tassast lli gh tella tizi lli gh tt gan iliṃanen inaziyen ddaw ufus d uḍar. Mac, tanniten tannayt n umekraz i w-awullu nes, mek lli tenna trabbut n izenẓaren :
    Aḥ nga zund awullu da s a y ikkerz ufellaḥ-i
    Ar sers ittasi ṣṣabat inakras lxir-i… 


Amawal :

1- timḍelt tamezwagt : la tombe éxilée
2- tagheṣṣa : corps
3- adwat : joie  
4- tagerrawt : raison  
5- anafaw : lumineux
6- imuẓẓalen : beaux
7- inssuraf : laids, moches
8- asmḍel n iserdasen : cimetière militaire
9- aferras : sculpteur   
10- anca : croix
11- imyawaḍ : se connecter
12- Imettinen: les morts
13- imyallaḍ : se déconnecter
14- imuddaren : les vivants
15- amenghi : la guerre
16- amenghi amaḍlan : la guerre mondiale 
17- adefrir : régiment
18- amanḍab: tirailleur
19- adefrir n imanḍaben : régiment tirailleurs 
20- tazemmalt : l’armée
21- acenḍad : fusil
22- ticenyanin : les balles
23- abawil : champs de bataille
24- anezwi : climat

Amasine
Ass: 14,22/06/2009

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire