04/01/2011

Iγbula : Tinnẓmit n tarkyulujit g taγuri d ufran n umezruy Amaziγ

   Isberrek uneγmas εabdennbi Idsalem g usayes adelsan n Tiliri Tamaziγt "bula", Akwas (jeudi) 30/12/2010 g 21:45 GMT, Mass Yusef Bukebbu, imerzi (chercheur) g Tarkyulujit. Ili Mass Idsalem timlilit n w-ass a-n i : "Tinnmit (l’importance) n tarkyulujit g taγuri d ufran n umezruy".  
   G umezwaru, isawel Mass Bukebbu γef tinnmit n tarkyulujit g ussefru n umezruy Amaziγ d umezruy n tiffugna s umata. Tarkyulujit, mek inna imerzi Mass Yusef Bukebbu, ar takka tugga tuzmirin (tugga idusen), tesanef tifukal (gar umlan) d tikerkas n taydyulujit d tallasin n idlisen n umezruy ur ilan amer yan uur n tidet. Isemd inna ma s-d umlan (inaten : preuves) irkyulujiyen kkan-d nnig umlan yaen, acku kan tirsal nsen γef usiggel d tirmit tamusnawt, ur-d γef iwennan, umiy d tallasin n imezwura.     
   G uric (agezzum) wis sin n "bula", isawel Mass Bukebbu, γef umezruy Amaziγ d man mek as ar tawes tarkyulujit g ussefru nes, d man mek as ar tzuzzur γef idγaren imallasen nes izenaren n tifawt d tidet. Isemd unegbi n Mass εabdennbi Idsalem i w-awal, isawel γef tusna n usesfer (tusna tasesfrant : culture médicale) dar imaziγen imezwura, inna ma-s-d inẓaten irkyulujiyen fkan tugga idusen ma-s skern imaziγen imenza timeggit tagezyant (tasekkirt tatersant : opération chirurgicale) 80.000 n useggwas dat n tlalit n εisa (80.000 BC), d ma-s ismun umezruy n imaziγen g twelkt nes uggar n ugendid (agendid : million) n useggwas, ur-d 3000 n useggwas, d ma-s snen imaziγen tayerza d ugrad (agrad : domestication) dat ad ten snen iγerfan (aγerf : peuple) n agarew agerakal (Méditerranée) d iγerfan yaen n umaal.
   G tagara n tadwilt "Iγbula", isers Mass Bukebbu afus nes γef yat tittert (revendication) seg tittar n umussu amaziγ, tizi g isawel γef w-allas n tirawt (tirra) n umezruy. Inna ma-s iqan-d ad nales i tirawt n umezruy nneγ, uma ad nesanef tikerkas gi-s yuten s iuran d ad t nγer s tiṭṭ tanefrant s tiwisi n umlan irkyulujiyen. Ifek amedya n takerkist (mensonge) taxatart da itinin ma-s amezruy n tamurt n Amurakuc (Maroc) iswutta s 12 n tasut (12 siècle). Inna ma-s takerkist a-d tera-tt tarkyulujit s inaten uzmiren teffeγ turda (doute), acku amezruy n Amurakuc ar iturri s 1800 n useggwas dat n tlalit n εisa (1800 BC) s tugga n tarkyulujit d umlan nes.
   S ma-d ilin s usinag anamur n tusniwin n imedraz d taysi (INSAP), isers Mass Bukebbuada nes γef tamukrist n taseggazt (budget) d-takka tenbat i usinag, inn ma-s tga tamazut d ur izmir usinag ad sers isker tiwuriwin nes. G tagara n w-awal, inna ma-s yuf ad ifeγ usinag n imedraz ddaw umalu n uγlif (aγlif : ministère) n idels, yili ddaw umalu n tesdawit uma ad ifek tayafut taxatart.


Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire